av Ulf Sandström

Att släktforska är för mig att söka mina rötter, vem var mina förfäder men även att få en inblick historiskt via min släkt i vad som skett under de senaste seklen i Sverige och världen.

Mitt släktträd började med att jag dokumenterade min familj, min bror och mina föräldrar, föräldrars syskon och deras barn. Sedan sökte jag mig bakåt i tiden med den vetskap jag hade och vad jag fann i kyrkböckerna.

Det var långt efter att jag dokumenterat min farmor Gerda Keiller och hennes familj som det övernaturliga hjälpte mig att finna ytterligare en syster till Gerda.

Farmors familj

Jag visste att min farmor var född i Kaveltorps gruvsamhälle Krokfors i Kopparberg och att det var där som farmors pappa David Keiller från Göteborg bildade familj med Tekla Tydén från Stockholm. David var kemist och drev familjens gruva i Kaveltorp under 28 år för att därefter köpa Wedevågs bruk och Herrgård. Flytten som innebar ett helt nytt liv för familjen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I kyrkböckernas husförhörslängder från Kaveltorp kunde jag följa familjen när de sex barnen, fem flickor och en pojke kom till.

 

 

 

 

 

 

 

 

När David 1897 köpte Wedevågs Bruk och Herrgård var min farmor Gerda 11 år. Innan familjen kunde flytta in restaurerades Herrgården och byggdes ut till nästan dubbel storlek. Gerda han bli 14 år när man flyttade till Wedevåg 1901 och det fina livet kunde börja. David var då 54 år och Tekla 49 år och enligt husförhörslängen i Wedevåg födde Tekla inga fler barn.

De äldre systrarna bildar familj 

Kring 1900 var det tid för de äldre systrarna att bilda familj och flytta till eget boende.

Signe (1876-1957) som var näst äldsta barnet gifte sig redan den 23 juni 1896 med Provinsialläkaren Anders Johan Larsson (1861-1938). Detta skedde redan när man bodde kvar i Kaveltorp varför hon inte finns med på husförhörslängden i Wedevåg. Familjen Signe och Anders bosatte sig först i Karlskrona för att senare flytta till Gävle.

Den äldsta dottern Tekla (1875-1970) kallad Gug (eller Gugg) gifte sig med Hovrättsrådet Carl Magnus Ericsson på Wedevåg den 23 aug 1902 och bosatte sig sedan i Jönköping.

Sonen David emigrerar till USA 

Sonen David Alexander var 22 år när familjen flyttade till Wedevåg. Han stannade i Wedevåg till 1905 då han emigrerade till USA. Hans resa gick via Liverpool i England och han reste med fartyget SS Baltic enligt passagerarlistan. Enligt kyrkböckerna flyttade David hem den 6/9 1914 och bosatte sig på Munsö utanför Stockholm.

 

Hur högre makter hjälpte mig att finna bortglömd syster till Gerda 

Att ta kontakt och om möjligt besöka sin släkt och dess bosättningar är en intressant historisk upplevelse. Eftersom min pappa Stig Sandström är född i Wedevåg är ett besök på Herrgården naturligt. Jag har varit där tre gånger. En gång när vi mer eller mindre bara åkte igenom Wedevåg och en gång i samband med att min farmor Gerda gravsattes 1982 i David och Tekla Keillers familjegrav.

Bild 11: Jag och Amelie vid familjegraven 1986 Källa: Ulfs fotoalbum

Familjegraven ligger alldeles bakom Wedevågs kyrka och gamla skolbyggnaden. När farmor Gerda gravsattes fick vår släkt låna Herrgården av dåvarande ägaren. Vi bodde alla på Herrgården och min mamma och pappa fick bo i det som senare kallas den Keillerska sviten.

Efter gravsättningen hade vi en gemensam middag på kvällen i Herrgården och då träffade vi släkt som man annars inte träffar så ofta. Tyvärr hade jag då inte börjat intresserad mig för släktforskning för det hade varit ett utmärkt tillfälle att lära mer om Wedevåg och släkten Keiller.

Wedevågs Herrgård har stått tom och varit till salu några gånger genom åren. Under de senaste åren köptes den först för att drivas som Bed&Breakfast men bara några år senare var den åter ute till försäljning.

Familjen Sanni och Per Schalander med erfarenhet av att driva hotell och restaurang de blev de nya ägarna. Familjen började restaurera Herrgården för att till delar bosätta sig där och öppna det som hotell.

Jag hade tidigt en del kontakt med familjen Schalander och eftersom det fanns ett stort intresse av husets historia och familjen Keiller kom vi överens om att vi skulle komma på besök till Wedevåg. Vi bokades in i den Keillerska sviten som nu var helt nyrenoverad och gav ett herrgårdslikt intryck.

Efter att familjen Schalander visat oss runt var det dags för kaffe. Vi hade ett trevligt samtal med Sanni och Per om deras framtida planer och en hel del om familjen Keiller. Det visade sig att paret anlitat ett medium som varit på besök och gått runt på Herrgården. Senare har även SVT varit där och sänt programmet ”Okänt”. Tekla min farmors mamma spökar nämligen på Herrgården. Det går en hel del skrönor om Tekla i Wedevåg. Bland annat tror barnen i skolan att om man hoppar tre gånger på graven kommer man att bli påkörd och dö av en vit eller röd Volvo. Det sägs också att Tekla kallade på sin personal genom att knacka i golvet med sin käpp. Något som Sanni och Per säger sig fortfarande kunna höra då och då.

Vi fick också veta att familjen har sett ett avtryck av ett barns fot på sängen i Keillerska sviten!

Enligt deras medium kändes en stark närvaro av ett barn som gått bort tidigt när hon gick in i rummet. Man kan ju undra om det var en högre makt som försökte tala till oss?

Naturligtvis undrade Sanni och Per om det kunde vara sant att David och Tekla haft ett barn som stämde in på denna beskrivning.

Enligt den släktforskning i kyrkböcker som jag gjort fanns inget ytterligare barn förutom de sex  barn som alla är födda i Kaveltorp och är väl dokumenterade.

Kunde det vara sant att det fanns ytterligare en dotter? 

Några veckor efter att vi kommit hem från vår resa till Wedevåg och sedan vidare i familjens spår via Göteborg, Särö och Jonsered var jag tvungen att göra en sista eftersökning. Kunde det finnas ytterligare ett barn i familjen David och Tekla Keiller som vi inte kände till?

Döm om min förvåning när jag hittade en husförhörslängd i Kaveltorp från 1883 som jag tidigare inte sett. Här fanns en notering om ”en flicka (inte döpt)”. Flickan kunde även hittas i födelseboken så det måste ju vara sant.

Om jag missat denna födelsebok när jag sökt tidigare eller om den har blivit tillagd efter förra sökningen är oklart. Vad man kan säga är att jag bara sökte efter sex syskon och när jag funnit dessa var jag nöjd och klar. Ingenstans i brev som jag läst, biografier eller hörsägen har talat om detta odöpta barn. Så varför skulle jag söka efter fler?

Vad kunde jag gjort annorlunda? 

I efterhand kan jag konstatera att det är ett glapp på nästan åtta år mellan de tre första barnen och de tre sista. De tre första barnen är födda mellan 1875-1879 och de tre sista syskonen mellan 1887-1892. Under tidigare sekel var det inte ovanligt att familjer dels födde många barn och dels att något eller flera dog i tidig ålder. Hade jag inte begränsat mig av det jag visste, nämligen att min farmor var en av sex syskon kunde jag kanske räknat ut att något skett under de åtta åren mellan barnkullarna!