Fastigheter var i regel brandförsäkrade förr. I Stockholms län finner vi Brandkontoret, som bedrivit försäkringsverksamhet sedan 1746 och ägs av försäkringstagarna. Deras hemsida hittar du på http://www.brandkontoret.se. Där beskrivs själva arkivet, en länk till arkivet samt en användarmanual.
Brandverket grundades 1782 och erbjöd en brandförsäkring för all framtid för främst offentliga byggnader, företag och större gårdar. Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning, http://www.brandverket.se, har ett arkiv som till stora delar är digitaliserat, vilket du hittar på Riksarkivets Digitala forskarsal.
Det händer att man träffar på en brand i sin släktforskning och att man vill veta lite mer om vad som hände. Det första man ska göra då är att leta i tidningar för det aktuella området. Antingen vänder man sig då till Kungliga biblioteket, http://www.kb.se, eller ett lokalt bibliotek där branden har skett.
Att söka personer boendes i Stockholm under andra halvan av 1800-talet och framåt är inte alltid så lätt. Kyrkan förde inte bok över alla händelser och Rotemansarkivet ger inte svar på allt och en del församlingar är ännu inte publicerade. Då kan mantalsregistren för staden speciellt och länet var till stor hjälp.
Man finner en del av arkiven via SVAR och andra på Stockholms Stadsarkivs hemsida. Längderna är sorterade på namn vilket gör sökningen enkel. En del årgångar finns bara på microkort, som finns på Stadsarkivet och hos Genealogiska Föreningen i Solna. På kortet finns referens till mantalslängden, vilken man kan beställa upp på Stadsarkivet. I mantalslängden, som är sorterad på adress, finns alla boende redovisade men också en del annan information såsom vilken hyran var, vilka inkomster hushållet hade och vem som var arbetsgivaren. Mantalsregistren och mantalslängderna är offentliga handlingar så inga uppgifter är sekretessbelagda.
På Stockholms stadsarkivs hemsida, http://www.ssa.stockholm.se, trycker man på länken ”till mantalsregistret”. Där finns en bra Forskarhandledning.
Utdrag ur Sockenstämmoprotokoll Hemsjö socken, Älvsborgs län KI:1 (1787-1854)
För många församlingar finns sockenstämmoprotokoll bevarade och också tillgängliga via SVAR eller Arkiv Digital. I dessa finns uppgifter om sockenstämmans medlemmar, utnämning av rotemän, kyrkvärdar, klockare, skollärare och hantverkare. De skulle också bygga broar och vägar, sköta fattigvården och osedlighetsfrågor och lösa tvister i församlingen för att avlasta rättsväsendet. Efter 1862 tog kommunerna över de flesta av dessa frågor, medan de kyrkliga sköttes kyrkostämman. Då får man i stället söka i kommunarkiven respektive kyrkostämmoarkiven.
Släktdata, http://www.slaktdata.org, är en ideell förening som renskriver så många kyrkböcker som möjligt. De har ett lättillgängligt register över olika församlingar där man kan hitta alla födelse och dopuppgifter, lysnings- och vigseluppgifter eller död- och begravningsuppgifter för församlingen i form av en Excel-lista. Man kan sortera på de olika kolumnerna t ex alla som har fötts på en viss gård från 1690-talet och framåt med uppgift om föräldrar. Detta är till stor hjälp när Husförhörslängder inte finns för en viss församling under t ex 1700-talet. Uppgifterna är manuellt skapade så de måste alltid kontrolleras mot källan.
Bygglovsritning för Nybrogatan 55 (år 2015 Nybrogatan 75)
Det finns bygglovsritningar i Stockholm från början av 1700-talet. Dessa är digitaliserade och finns på datorer på Stadsbyggnadskontoret i Tekniska nämndhuset på Flemminggatan 4. Ta med ett USB-minne för att ladda ner de ritningar du vill ha.
Om du inte hittar en person i födelse- och dopboken för en stadsförsamling kan det bero på att denne är född på lasarettet i staden. Leta därför i Lasarettets födelse- och dopbok. Där står i vilken församling föräldrarna bor.
Göteborgs Masthugg bröts ur Göteborgs Oscar Fredrik 1908
När städerna växte bröts delar ut och bildade nya församlingar. Detta framgår inte alltid i Husförhörslängder eller Församlingsböcker. Skatteverkets Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna) ger dig historiken. Dit kommer du via en länk på sidan om Folkräkningar i SVAR eller på http://www.skatteverket.se. Leta under Folkbokföring/ Om folkbokföring/ Folkbokföring igår & idag/ Sveriges församling genom tiderna/ Förteckning. I Arkiv Digital står det per församling under Info.
Nordiska museets bibliotek är ett specialbibliotek för svensk kulturhistoria från 1500-talet till idag. Som släktforskare hittar du böcker om olika bygder sorterade per landskap under rubriken topografi. Under tidskrifter kan man återfinna olika hembygdsföreningars tidskrifter. Många böcker går att låna hem.
Jag kände till en av hennes skilsmässor, men i övrigt ganska litet. Det rör sig om 1900-talet. Men hur var det med de övriga fem skilsmässorna? Dagens släktforskare vänder sig ivrigt till digitala register eller DVD-skivor som är direkt sökbara. De skivor som finns är inriktade på diverse folkräkningar mellan 1880 och 1910 samt de moderna mellan 1970 och 1990. Det finns också en skiva med alla döda mellan 1901 och 2013.
Kan skivorna ge något? De äldre folkräkningarna innehåller familjeuppgifter, men det finns inget om skilsmässor. De yngre visar inte familjeuppgifter mer än att personer med samma efternamn på samma adress möjligen skulle kunna vara släkt. Men i ett höghus kan det finnas många Andersson utan att de har det minsta med varandra att göra. Dock kan man på skivan Sveriges befolkning 1990 hitta uppgift om civilstånd. Har de skilt sig före 1990 och inte gift om sig innan dess får man skilsmässodatum. På dödskivan finns uppgift om civilstånd vid dödfallet vilket gör att man hitta en make/maka men inget om tidigare äktenskap.
Det finns också databaser/skivor om begravda som kanske kan ge någon ledtråd om vilka personer som liggar i samma grav. Här skulle likheter i efternamn kanske ge ledtrådar
2 Skatteverket – Räddare i nöden
Vårt skatteverket tog 2011 över det register som SCB, Statistiska Centralbyrån, fört. På hemsidan får man veta: ”I äktenskapsregistret finns information från 1921 och framåt om rättsförhållandet mellan äkta makar och mellan registrerade partner. Det kan t.ex. handla om datum och andra uppgifter om skilsmässor och bodelningar. Däremot registreras inte alla ingångna äktenskap.” Du känner nog till att just SCB redan 1860 började samla in uppgifter från kyrkan varje år om född, vigda och döda och vart tionde år familjeinformation.
Från skatteverket kan man beställa uppgifter, men måste/bör veta följande:
Om personen är född 1955 eller tidigare: fullständigt namn och personnummer samt efternamn som ogift om det är en kvinna. Om personen är född 1956 eller senare: fullständigt personnummer.
Jag fick enkelt fram uppgift om två skilsmässor, och lite senare, efter det att myndigheten gjort ett extra genomgång, en tredje. Nu visade sig att det var en skilsmässa från en utlänning. De återstående äktenskapen kan sålunda ha ägt rum i utlandet, då jag visste att personen med de många äktenskapen senare återvänt till Sverige.
3 Anbytarforum – skall alltid användas
För en släktforskare i nöd skall alltd Släktforsförbundets Anbytarforum anlitas. I mitt fall fick jag ingen mer hjälp av detta diskusionsforum, men dock några intressanta tips som kan vara bra att minnas inför kommande forskning. I ett frågeavsnitt skrevs om skilsmässor i slutet på 1800-talet. De skall sökas i det stift som församlingen tillhörde, dvs där de oense makarna bodde.
Begäran om trolovningsskillnad för soldaten Brink och Sissa Karsdotter, Domkapitlet i Lund
Vidare uppgifter bör finnas i Domkapitlets protokoll. Och dessa går i flera fall tillbaka till sent 1600-tal Jag har inte letat så långt tillbaka, och kan därför inte bedöma vad dessa dokument kan ge.
Protokollen finns tillgängliga i Arkiv Digital. För att hitta dem skall du använda det Avancerade sökalternativen och välja Domkapitel. Hittills (slutet av 2014) finns sex domkapitel skannade:
Domkapitlet i Linköping E,F,H län
Lund M,L,K
Växjö G,F,H
Göteborg O,N,P
Skara R, P, F
Uppsala C,X
4 Skivan Skilda i Stockholm 1794-1916
Mina frågor på Riksarkivet resulterade också i att jag fick vetskap en skiva. Den är framställd av Genealogiska Föreningen, GF, 2009. Den innehåller 7220 skilsmässor med namn, titel och datum för frånskilda i Stockholms stad. GF:s Helena Nordbäck berättar om en kvinna som skilde sig 1865. På Stockholms stadsarkiv beställde hon fram Stockholms stads konsistories protokoll angående skilsmässor och fann följande:
Brev, troligen skrivet av Erik, med inledningen ”som undertecknade anse att någon framtida lycka ej kunna beredas oss genom äktenskaps ingående, hafva vi vänskapligen öfverenskommit att söka skiljnad i vår trolofning …”
Intyg från flickans mor, att hon godkänner upplösandet av trolovningen.
Intyg från prästen i Adolf Fredriks församling att tre lysningar ägt rum, varpå ingen vigsel följt.
Prästbetyg från Gävle att Erik tagit nattvard, är välfrejdad och ogift.
Intyg från barnmorska, att Carolina Amalia varken nu eller tidigare ”blifvit häfdad”.
I dessa dokument får Helena reda på att Carolinas far var tobaksarbetare. Hon fann också moderns flicknamn och adressen till deras bostad.
Svenska Släktakademien 