Av Gunilla Axelsson

1695 föds Pär Andersson i Lundby i Stora Rytterne socken i Västmanland. Enligt vad prästen skrev när han dör heter hans far Anders Nilsson, moderns namn står inte. Han är min farmors farfars farfars far.

När Pär är 20 år, år 1715, anställs han som soldat. Torpet han tilldelas har nr 109 och ligger i byn Utnäs i Säby socken inte så långt från där han är född. Soldaterna som bor där får alla namnet Blomme. Han hör till Västmanlands regemente, Strömsholms kompani. Pär gifter sig med Brita Ericsdotter innan han flyttar dit. En indelt soldat behöver ha en fru som kan sköta torpet medan soldaten är på övning eller ute i krig.

Pär får redan året därpå dra ut i strid med Karl XII norska fälttåg, februari-juni 1716, under Stora nordiska kriget. Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa. Kriget började när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig. Pär deltar i aktionen vid Moss. ”Svenskarna stred tappert, men norrmännen segrade,” står det på en minnesplatta vid torget i Moss. Efter att ha förlorat i Moss drar sig svenska armén tillbaka till Sverige.

Pärs hustru Brita dör medan han är i Norge. Så när Pär kommer hem står torpet tomt. I början av nästa år 1717, gifter han om sig med Anna Nilsdotter. De får tre barn, sönerna Anders född 1717, Pär född 1719 och Johan född 1724.

Pär är nu hemma på torpet och åker regelbundet på övning till Salbohed fram till 1741.  Då åker han med svenska armén till Finland för att delta i Hattarnas ryska krig. 1741 förklarar Sverige krig mot Ryssland. Målet var att återerövra de områden som förlorats till Ryssland i Stora Nordiska kriget. Kriget misslyckades. Man kan se att Pär är borta en längre tid den här gången. Han deltar inte i husförhören 1741 och 1742.

Jag har läst i ”Västmanlands läns regementes historia del 2” på Krigsarkivet att detta regemente inte deltog i särskilt mycket i strider under kriget i Finland. Ändå var dödligheten mycket hög på grund av sjukdomar. Extra många dog under färden över Östersjön tillbaka till Sverige. I generalmönsterrullorna kan man läsa att många soldater i Säby socken byts ut efter dödsfall dessa år. Pär är en av dem som överlever och kommer hem till sitt torp.

Tiden i Finland verkar ändå ha satt sina spår. Året därpå, 1743 avskedas han på grund av sin bräcklighet. En ny soldat flyttar in i torpet. Han heter också Per Andersson och får soldatnamnet Blomme att lägga till sitt namn. Han är 19 år och har med sig sin mor när han flyttar in. Min anfader Pär står nu som gamle soldaten Blomme i husförhörslängderna. Han har varit soldat i 28 år, men det räcker inte för att få pension. Men kanske han ändå fick ett torp av socknen. För resten av livet står han och hustrun med i kyrkböckerna bland Utnäs torpare.

1753 dör Pärs hustru Anna. Året därpå gifter Pär om sig för tredje gången, med Karin Andersdotter. Samma år föds deras dotter Anna. Hon föds för kort tid efter vigseln, vilket var straffbart. Så Pär och hustrun får böta till kyrkan för ”otidigt sängalag”. Listan över bötesbrott hittade jag i Födelse- och dopboken av en slump när jag sökte en annan uppgift. Otidigt sängalag visade sig vara ett vanligt brott och var säkert en bra inkomstkälla för kyrkan.

Pär och Karin får inte så många år tillsammans. 1757 dör Pär av stenpassion (gallsten eller njursten). I dödboken skriver prästen om när Pär varit och krigat i Norge och Finland. Han skriver också att Pär varit okunnig i kristendom och ”nec vita satis probat” (ungefär: ej heller varit tillräcklig i sin livsföring).

Av Pärs tre söner lever bara en när han dör, yngste sonen Johan, min anfader. Johan verkar vara en fredligare natur än sin far. När han är 21 år flyttar han till Odensvi i Västmanland för att arbeta som trädgårdsdräng. Han byter då efternamn från Pärsson till Blomgren, ett lämpligt namn med tanke på hans fars soldatnamn och hans kommande yrkesliv som trädgårdsmästare. Det blir ett släktnamn som finns kvar än idag.

Vad hände sedan med Utnäs by och soldattorpet? Utnäs är en av de äldsta byarna i Säby socken, den finns omnämnd redan 1288. År 1780 exproprierades denna by av staten. Där anlades en lägerplats och övningsfält för militären. Namnet blev Utnäs löt (löt=betesmark) och användes under drygt 100 år. Idag finns en minnessten uppsatt sedan den tiden.

2005 gjorde Säbys hembygdsförening en inventering av soldattorpen i socknen. De lyckades lokalisera de flesta torpen, med inte Blommetorpet i Utnäs. De skriver också att den siste volontären som bodde där blev förflyttad 1 juli 1884. Numret blev indraget och lönen gick i stället till att försörja befäl på annan ort. Jag har informerat Säbys hembygdsförening om Lantmäteriets geometriska karta från 1729.