Kategoriarkiv: Nyheter

Jonas Gren, indelt soldat

av Karin Hagman

I generalmönsterrullan för Södermanlands regemente, Strängnäs kompani 1848 ser man att Jonas Gren begärt avsked på grund av sjukdom, detta beviljades 27 oktober samma år. Avsked erhålls med anmälan om underhåll, tjänst ”utmärkt väl” enligt generalmönsterrullan. Då hade Jonas varit soldat på soldattorp nr 656 Gredby i Fogdö församling sedan 1819.

Jonas föddes den 29 februari 1788 i Näshulta församling, Södermanlands län som son till torparen Jonas Jonson och hans hustru Carin Larsdotter vid Lövåsen. Under uppväxten flyttar Jonas runt i församlingarna i norra Södermanland först tillsammans med sina föräldrar och sedan själv när han tjänar som dräng på olika gårdar i Ärla och Jäder innan han till slut kommer till Fogdö församling där han blir dräng på Wälnäs gård. Där träffar han Lovisa Ersdotter och när hon blir gravid gifter de sig i december 1817, tillsammans flyttar de 1818 till Gredby gård där deras första barn, en son föds.

1819 tar han tjänst i det militära med 50 dagars rekrytutbildning och kommer till soldattorp nr 656, Gredby, där han får soldatnamnet Gren. Jonas Gren kommer han sedan att heta till sin död. Soldattorpet ligger alldeles i närheten av Gredby gård där han arbetat som dräng en kort tid. På soldattorp nr 656 blir han kvar till dess han går i pension nästan trettio år senare.

Sörmländskt soldattorp
Sörmländskt soldattorp

Minst en gång varje år samlas knektar och befäl på Malma Hed för 22 dagars regementsövning. Inryckningen till mötena gick till så att de olika kompanierna tågade till en övernattningsplats en bit från Malmköping där de skulle vila sista natten för att vara pigga och fräscha när de tågade in på Heden i kompaniordning med Livkompaniet först. Dagarna upptogs mest av exercis och skjutövningar. Dagarna började med revelj klockan 4.00 och slutade med tapto klockan 21.00. Mot slutet av mötestiden var det övningar i förband som slutade med fälttjänstgöring.

Under åren på soldattorpet utökas familjen med fyra barn till. Den äldste sonen dör 13 år gammal i kramper. 1839 utökas familjen med en liten flicka. Maria Josefina är 10 år gammal när hon flyttar till familjen Gren, hennes mamma har dött, pappan är död sedan tidigare. De två systrarna som är lite äldre börjar arbeta som pigor men Maria Josefina får flytta hem till sin moster och hennes familj, där blir hon kvar till dess hon kan börja tjäna till sitt eget uppehälle.

Efter det Jonas begärt avsked flyttar familjen från soldattorpet till Grensborg, en liten backstuga inte alls långt ifrån den plats där familjen bott i så många år. På Grensborg bor Jonas och Lovisa kvar så länge de lever, i november 1855 dör Jonas Gren 67 år gammal i bröstsjukdom, hustrun Lovisa lever ytterligare tio år.

Jonas Gren är min sambos farfars farmors far.

Drottningholms kungsgård – ett eget samhälle

av Anki Garmstedt

I Sadelmakarbostaden vid Drottningholms kungsgård (slott) föddes mellan 1833-1850 nio stycken barn. Tre av dessa dog tidigt, redan som spädbarn, men de övriga blev samtliga vuxna.

Jag måste börja med en ren allmän information om Drottningholm på den tiden. Mellan 1809-1846 stod själva slottsbyggnaden obebodd och förföll mer och mer för varje år.

1846 började Oskar I att delvis, med egna medel renovera slottet. Han fyllde rikssalen med samtida kungaporträtt, och lät bygga marmorspisar samt la in parkettgolv. I stensalen ordnade han till ett minnesrum för Karl XIV. Även Oskar II renoverade slottet och inredde då en slottssal i Barockstil.

Människorna som levde här vid den tiden hade ett ganska bra liv och på platsen fanns tillgång till det mesta. Gården var som ett eget litet samhälle i det övriga samhället. Där fanns det mesta.

 

Flottsbro till Drottningholm - vykort 1905
Flottsbro till Drottningholm – vykort 1905

Vid den här tiden hade man fått en bättre bro till fastlandet så det var lättare att ta dit varor, men många transporter skedde fortfarande med färja. Det fanns småbarnsskola och även en folkskola för de lite äldre barnen. Man får nog anse att det var tidigt i Sverige vid den tiden. Och därför fanns det också lärarbostäder vid gården.

För människors och djurs hälsa var det också välförsett. Med läkare, apotek och veterinär. När man läser om all verksamhet som fanns där blir man lite förvånad och förstår att väldigt många människor fick sin inkomst på platsen. Det fanns många olika byggnader på gården, men jag har inte lyckats hitta sadelmakarbostaden på kartan. Gården var, som det verkar, mer eller mindre självförsörjande.

För att nämna några byggnader fanns smedja, tvätt- och mangelbod, badhus, fiskarstuga, kakelugnsmästare och svanhus. I svanhuset bodde de vingklippta svanarna på vintern, när kanalerna i parken var frusna.

För fritiden fanns också aktiviteter. Kyrka, kägelbana, biljard, värdshus och inte att förglömma teatern. Hur mycket av detta de anställda hade tillgång till, vet jag inte, men en del kanske.

 

Tillbaka till vår sadelmakarfamilj. Efter vad barnbarnet Thea berättat så levde de ett gott liv och hon tillbringade en del tid där under sin uppväxt där, då hennes pappa dog tidigt.

Viktors dotter Dorothea (Thea)
Viktors dotter Dorothea (Thea)

”Fastrarna” som hon kallade dem, blev sömmerskor och Emma född 1836, blev kvar på Drottningholm hela sitt liv, dog 1916. Sömmerskor blev också Vilhelmina (Mina) född 1840 och Anna född 1847. Men de flyttade tidigt till Stockholm, där de bodde tillsammans och flyttade runt mellan olika adresser.

Matilda blev bara 22 år och dog på Drottningholm. Hon ska ha varit sjuklig i hela sitt liv. Dog i en njursjukdom. Dialys var väl inget någon ens hört talas om.

Brodern Martin född 1844, var lite ”Eljest” och gårdfarihandlare och diversearbetare. Han blev nästan 90 år. Han bodde en tid i Stockholm, men flyttade ut till Lovö på äldre dagar, så även han dog ute vid Drottningholm.

Endast det äldsta barnet gifte sig och fick egna barn. Viktor, född 1833. Han flyttade till Munsö där han blev torpare, sadelmakare och kronofjärdingsman.

Sadelmakarens yngsta barnbarn Elvina framför Drottningholm
Sadelmakarens yngsta barnbarn Elvina framför Drottningholm

På Drottningholm bodde även barnens mor-föräldrar. De ska ha bott någonstans i själva slottsbyggnaden. Morfar var timmerman där.

1881

I sadelmakarbostaden bodde inte bara familjen utan också lärlingar och gesäller. Som sadelmakarmästare var det nog mer eller mindre tvunget, att lära upp nya hela tiden.

Jag har hört berättas att, när deras pappa blev äldre hade han en rem fäst i taket, över sängen, för att lättare kunna resa sig upp. Detta fascinerade hans barnbarn. Pappan levde ända till 1889

1881 hade Viktor fått 4 barn, 3 levde. Det ena barnet var handikappat, och haltade svårt. Men 2 döttrar förde släkten vidare. Viktor dog 1883. Hans yngsta dotter var då endast 3 år.

Emma blev ”hemmadotter” och blev kvar på Drottningholm i hela sitt liv. Hon dog 1916. Efter vad jag förstår arbetade hon som sömmerska, men hade nog fullt upp med, att hjälpa till i det ganska stora hushållet. Ett ganska vanligt öde för äldsta dottern..

Vilhelmina bodde i Stockholm och arbetade där. Under en stor del av hennes liv levde hon tillsammans med sin syster. Vilhelmina dog 1883. 1887 blev Anna sjuk, i vad jag tror var TBC och inlagd på Sabbatsberg och hon dog 1897.

Martin, däremot överlevde dem alla och dog 3 månader innan sin 90-årsdag. Sedan finns det också många berättelser om Martin, att han gick runt i trakten av Munsö, knackade på i stugorna och undrade ”finns det någon sump i pannan”?

Handvevad symaskin - Tekniska museets arkiv
Handvevad symaskin – Tekniska museets arkiv

Men för övrigt har jag många tankar kring familjen. Sömmerska? Vad sydde de? Kläder? Herr- eller damkläder? Fick de någonsin uppleva uppfinningen symaskinen? Husqvarna började sin tillverkning 1872. Och då levde alla tre, Emma, Mina och Anna. Men den var nog väldigt dyr och ytterst få hade nog möjlighet att kunna köpa en. I varje fall för privat bruk.

Och elen, hur var det med den? 1880 började den bli lite mer allmän. Att sitta och sy i dålig belysning, måste ha varit mycket påfrestande för ögonen. Men framförallt undrar jag, hur var det att växa upp på Drottningholm? I denna lilla ”ankdamm” i samhället i övrigt? Hur stort måste inte Stockholm ha känts, när de flyttade dit?

Jag vill också tacka för all hjälp jag fick från Slottsarkivet.

Ryttaren Ambjörn Österberg

av Eva Edberg

Den 5 maj 1733 föddes Ambjörn son till Johan Persson och Birgitta Ambjörnsdotter i Horn Skaraborgs län. Ambjörn växer upp i byn Horn. Han tar sedan tjänst i grannsocknen Flistad på Sörgården i Öja, som ligger ca 8 kilometer nordost om Horn vid sjön Östan. På Sörgården bor Maria dotter till bonden Lars Persson. Hon blir gravid och de gifter sig i januari 1759.

Ambjörn tar ett drängjobb på Breängen i Götlunda socken, som ligger bara några kilometer öster om Flistad. Dottern Brita föds redan i april. Ambjörn blir åbo i Stenatorp och familjen utökas med två flickor till.

Han trivs tydligen inte med tillvaron som åbo, för han bestämmer sig för att ta tjänst i det militära. Han blir antagen som ryttare i Västgöta kavalleriregemente No 5 Södra Vadsbo kompani den 11 mars 1767 som en mogen man på 33 vårar. De exercerade under den här perioden på Axevalla hed utanför Skövde under 14 dagar ungefär var tredje år. Regementet deltog inte i någon strid under Frihetstiden, inte heller under Gustaf den tredjes tid.

Rusthållet Östergården ligger i Värings socken, Lilla Väring bara 4 kilometer väster om Stenatorp. Soldattorpet ligger 500 meter från gården inne i skogen. Utmed denna skogsväg ligger flera soldattorp, så idag kallas den Knektvägen. Ambjörn får soldatnamnet Österberg efter gården. Av generalmönsterrullan 1777 framgår att han är 5 fot och 9 tum dvs. 175 cm lång och att soldattorpet blivit godkänt vid syn. Hästen har bläs.

Ambjörn och hästen går sedan till generalmönstring de ca 3 milen till Axevalla hed 1781 och 1785. Han tillhör då andre majorens kompani. Det noteras att hästen, en svart valack som är 9 fot och 4 tum hög, börjar bli gammal och har blivit halt efter ett elakt slag. Vid mönstringen1791 noteras att hästen har förbättrats och godkänns, men tyvärr dör den 16 maj 1791 och ersätts av en 4-årig valack med samma höjd. 1798 är det dags för mönstring igen. Ambjörn är nu 65 år och har tjänat som soldat i 31 år. Den nya hästen har blivit 11 år och allt är frid och fröjd. Ambjörn går iväg på sin sista mönstring 1801.

Vad hände då med hans familj. Han fick ytterligare tre barn i Lilla Väring varav två söner. Dessa dör båda i småbarnsåldern. Alla fyra flickorna växer upp och gifter sig och får barn. Ambjörns fru dör 1801 och Ambjörn 5 år senare på sin post. Av bouppteckningen framgår att hans bohag är värt 30 riksdaler.

Ambjörn är min mormors mormors morfar. Bilden visar hur torpet ser ut idag. Om man tar bort övervåningen och halverar längden och en tredjedel av bredden blir det mer som det såg ut.

Östergårdens rusthåll i Vädring
Östergårdens rusthåll i Vädring

Stockholms adresskalendrar

Stockholms adresskalender 1898
Stockholms adresskalender 1898

P. A. Huldbergs Stockholmskalender – ursprungligen döpt till Ny adress-kalender och vägvisare inom hufvudstaden Stockholm – började komma ut 1856 och är den man avser som den första adresskalendern.

Privatpersoner och företag listades under rubriken adressregister. Kalenderdelen blev till en guide till innevånarna hur samhället fungerade och kan jämföras med de blå, gröna och gula sidorna i telefonkatalogen av idag. Även reklamannonser ingick.

Stockholms adresskalender utkom 1856-1974. I Stockholmskällan hittar du årgångarna 1882-1926. År1882 är valt för att det är första gången personalregistret (nyfikenhetsregistret) finns med. Det var ett register uppställt efter gatuadresser. Slutåret 1926 är valt med anledning av att detta register inte längre är unikt.

På Stockholmskällan, www.stockholmskallan.se, söker du på adresskalendrar så kommer alla årgångarna upp och det är bara att välja en lämplig årgång.

Stockholms adresskalendrar exempel

Boktips

 Latin för släkthistoriker ,översättningar från Latin av ord, fraser och begrepp – från Vasatid till 1800-tal. Boken är framtagen som ett stöd för alla dem som ägnar sig åt person- och släkthistorisk forskning.

Författare: Urban Sikeborg

Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap.

För att kunna avläsa kulturspåren i ett landskap behövs det särskilda kunskaper. Nu finns det en metod som gör det möjligt att studera landskapet i sin helhet från vår tid och långt ner i de historiska skikten. Författare: Niklas Cserhalm

Böckerna finns att köpa hos Sveriges Släktförskarförbund 

Släktforskning — Sök din släkts historia!

Många som startat med släktforskning får snart fram ett antal namn på släktingar och anförvanter. I detta kompendium vill vi hjälpa dig att komma vidare i din forskning. Vi visar hur du kan få fram uppgifter som ger en fördjupad bild av hur dina släktingar levde och hur samhället såg ut.

Slaktforskning – Sök din släkts historia

Vi hjälper dig att använda många nya källor för att fördjupa din kunskap och få fram uppgifter som kan vara svåra att hitta enbart genom gängse källor. Hittar du inte en anfaders far eller mor? Vi ägnar ett helt kapitel åt att hjälpa dig komma vidare. Har du soldater i släkten? Då har du stor hjälp av avsnittet om soldatforskning. Vi täcker också ämnen som emigration, mantalsskrivning, rättsliga arkiv, gårdar, kartor, inrikes pass, yrkesgrupper och mycket mer.

Beställ ditt eget exemplar här.

Släktforskning — Hitta dina förfäder!

I  detta kompendium hjälper vi dig att komma igång med en fantastisk hobby – släktforskning. Oberoende om du utgår från ett foto, ett brev, en släkthistoria eller börjar med det du vet om dina förfäder, är det du själv som är huvudpersonen och startpunkten. Du kommer att möta många nya personer och besöka platser du aldrig hört talas om.

Slaktforskning – Hitta dina förfäder!

En av de viktigaste källorna vid släktforskning är våra kyrkböcker. Vi fokuserar därför på vad och hur du hittar i dessa, och hur du kan dokumentera det du finner i form av släktträd. Vi tipsar om hur du följer en person från vaggan till graven, var de bor, vad de arbetar med och hur de bildar familj. Namnbruk och stavning förklaras så att du lättare ska kunna ta del av informationen i de olika arkiven. Du får också många referenser till andra källor både i bokform, CD och på Internet.

Beställ ditt eget exemplar här.