Min farfars mor Anna föddes 1846 i Södra Möinge, Billeberga församling i Svalövs kommun. Hon var dotter till en avskedad artillerist.
Södra Möinge ligger i församlingsgränsen mellan Billeberga och Saxtorp. Så när familjen senare flyttar till en annan fastighet i Södra Möinge, inte särskilt långt ifrån den bostad de flyttar ifrån, så byter de plötsligt församling och registreras i flyttlängden.
Vid 18 års ålder flyttar hon till Lund, och arbetar som piga, hon flyttar fem gånger inom Lund mellan 1868-1883 tills hon slutligen bosätter sig i kvarteret Myntet mellan Bantorget och Stortorget, där hon tillbringar resten av sitt liv.
Vid 24 års ålder gifter hon sig med Magnus Otto Sjöström, som var gjuteriarbetare. Han arbetar sedan på ett bryggeri och avslutar sin arbetskarriär som bryggare.
Under sin levnadstid får hon 8 barn. Ett barn dör tragisk nog vid 3 månaders ålder av kronisk inflammation i magen och tarmarna samt akut dubbel luftrörsinflammation. Hon tar dessutom hand om 2 fosterbarn.
En av sönerna emigrerar till USA tidigt 1900-tal, kommer hem efter något år för att sedan åka tillbaka till USA för gott. En annan son flyttar till Tyskland vid ungefär samma tidpunkt men återkommer efter ett år.
Anna dör 73 år gammal av åderförkalkning i hjärtats kranskärl och kronisk bronkit. Hon levde 15 år längre än sin make.
Min farfars morfar ”Erik Perssa ve Brattjen” (Erik Persson i Brattjärn, Lövånger socken) skrev dagbok, en för varje år från 1847 till sin död 1881. Därefter skrev hans hustru Sara Fredrika och hennes söner ända fram 1891.
Pappas kusin Viktor har tolkat texten och renskrivit boken och jag har fått en kopia som jag vårdar ömt.
Året 1881 skriver de bland annat följande, texten lätt modifierad:
Januari stadig vinter och snö nästan var dag. Februari mycket kall och mars april kallt till den tionde, men då blev det tö.
Erik Persson i Brattjern dog den 16 april i en ålder av 59 år 2 månader och 22 dagar. Sörjd och saknad af Hustru och 4 barn Svärmor och 7 syskon. Han hade med sin Hustru Sara Fredrika Holmqvist levat tillsamman i 33 och ett halft år. Hvi hade Graföllet den 14 Mai.
Trävärks förtjänst är 188 K. och 27 öre och tjörförtjänst 3 K.. Den 19 April blef det kalt och sto så till 8de Mai. Den 18 var det lite snö i skogen den 25 börd vi så. Såd slut den 4 juni. Såd korn 4 tunnor 4 skel. Såd Hafre 3 skel. Satt potatis 3 tunner.
Den 5 kom litet ring men sen har det varit tårka i flera vekor. Hvi börd Slå den 18 juli. Först då kom ring och Synes mycket illa om gräs af den torka som varit. De slog på Kåränge, Lilänge, Feboröning, Febo gärda, Rott, Svedi mora, Flytsjön, Flytsjö Myra och Gårdsjärdan och fick totalt 72 skrindor.
Slagit slut den 31 Augusti Men det har varit mycket dåligt tårväder så vi ha måste lada alt vårt hö mycket rått och natten emellan den 17 de och 18 föll ett mycket häfttit ring så det blev lika som en stor vårflod.
Hvi börd Skära den 1ta September. Skurit slut den 12 Men natten emellan 3je å 4de var det mycket Kalt och mellan 5te å 6te lika så. Så att det blef ett svagt år. Det var så grönt och då frös det till Mest halm.
Gammal åker gaf 2 rök och 19 snes, Feboda halm gav 43 snes, nylan hemma gav 47 snes och hafre 22 snes totalt 4 rök och 11 snes.
Ladat slut af korn den 24. Den 19 september börd vi taup Potatis taup slut den 28. Fått Potatis 18 tunner.
Den 28 oktober kom första snön. 18 November var August till Brölops åt C. G. Nordin och Emma Andersson
Erik Eriksson i Daglösten Dog den 6te November 1881 i en ålder af 82 år.
Fått af logan 22 tunner och 5 skel säd (efter tröskningen).
Av detta kan vi utläsa att 1881 i Brattjärn började man så först 25 maj, att sommaren var torr och det blev lite hö. Natten mellan 17 och 18 augusti föll ett mycket häftigt regn som en stor vårflod. Säden blev mest till halm och 28 oktober kom första snön. Havre, korn och potatis var det man odlade. Tre tunnor sättpotatis gav 6 gånger i skörd. Man gallrar också i skogen och får en viss förtjänst av detta.
Både rök och snes är namn på sädesskylar av olika storlek. Säden och potatisen mäts i tunnor och skel.
Erik och Sara Fredrikas dotter Margareta Gustava Eriksdotter föddes 1848 i Brattjärn, Lövånger. Hon gifte sig den 8 november 1877 och flyttade till sin make i Holmsvattnet, Skellefteå, men fick inte sitt första barn förrän i februari 1879. Det dröjde ytterligare två år innan nästa barn föddes, min farfar, Johan Hjalmar Andersson, född den 6 februari 1881.
Margareta Gustava levde resten av sitt liv i Holmsvattnet och fick 6 barn. De hade det nog ganska gott ställt eftersom de hade ett stort hemman.
Jag vet inte om det finns något kort av Margareta Gustava, men jag har hittat en bild från Holmsvattnet som visar den Västerbottensgård där Margareta Guastava troligtvis bodde.
Gustafva Lundin föds 1838 i Sundborn i Dalarna som oäkta dotter till pigan Anna Greta Lundin. Modern, mormor och morfar bodde på Spadarvet, den gård som sedermera blev känd genom Carl Larssons konstnärsskap. Morfadern arbetade som dagkarl på gården. Familjen hade flyttat runt, men kom ursprungligen från Gustafs socken utanför Borlänge.
Anna Greta blev gravid när hon arbetade som piga på bergsmansgården Heden utanför Falun. Fadern till Gustafva antas vara gårdens unge son, som sedan blev en välbeställd bergsman. Anna Greta skickas hem till Sundborn där barnet föds. Anna Greta får ytterligare två oäkta barn, en dotter och en son. Båda dog unga. Brodern omkom i Falu gruva 1872. Prästen skrev i dödboken: ”wådligen omkommen genom ett fall i Falu Grufva, på 170 famnar, orsakad af fotfästets lossnande”. Han var säkerligen inte den ende som gick detta öde till mötes. Dock hann han vara dopvittne till Gustafvas första barn.
Vid 19 års ålder lämnar Gustafva hemmet och flyttar till Svärdsjö för att tjäna som piga. 1860 är hon piga hos en banktjänsteman i Falun och år 1863 gifter hon sig med skomakaren Bror Oskar Boberg från Runtuna socken i Sörmland.
I början av 1880-talet bor Gustafva och Bror Oskar i kvarteret Slaggen i Falun där Bror Oskar har sitt skomakeri och tre skomakargesäller hos sig. Bror Oskar står som ägare till gården som låg på Hantverkargatan i kvarteret Slaggen. Enligt en äldre släkting var det en faluröd timrad gård med en fin svart port med järnhandtag. Kvarteret Slaggen låg på den ”gruvliga sidan” om ån i Falun, den andra sidan kallades den ”ljuvliga sidan”. Kvarteret var ett hantverkarkvarter, här fanns också tryckeri, korgmakeri och smedja. Hela kvarteret är numera rivet.
Gustafva och Bror Oskar får sex barn. De båda äldsta, en son och en dotter födda på 1860-talet var då redan döda, pojken genom smittkoppor och flickan genom elakartad halsinfektion. 1881 finns barnen Emma Gustafva född 1867, Karl Oskar Nikolaus född 1870, Selma Amalia född 1873 och Ester Elisabeth född 1879 i hemmet. Gustafva och Bror Oskar förlorar även Emma Gustafva när hon är 11 år i en difteriepidemi. 1884 flyttar familjen från Slaggen till området Gamla Herrgården, som är en av Faluns äldsta delar, omnämnt redan på 1300-talet. Idag finns här byggnader från 1500-talet och framåt.
Gustava med Ester och Malin
Gustafva får ett långt liv och får se sina döttrar ”bra” gifta, Amalia (Malin) med hälsovårdskommissaren i Falun och Ester med ägaren till en bergsmansgård strax utanför Falun. Nog ser hon lite stolt ut på fotot. Sonen utvandrar till Amerika. Gustafva dör 1918 och är då 80 år gammal. Hon är min farmors mor och Ester är min farmor.
P. A. Huldbergs Stockholmskalender – ursprungligen döpt till Ny adress-kalender och vägvisare inom hufvudstaden Stockholm – började komma ut 1856 och är den man avser som den första adresskalendern.
Privatpersoner och företag listades under rubriken adressregister. Kalenderdelen blev till en guide till innevånarna hur samhället fungerade och kan jämföras med de blå, gröna och gula sidorna i telefonkatalogen av idag. Även reklamannonser ingick.
Stockholms adresskalender utkom 1856-1974. I Stockholmskällan hittar du årgångarna 1882-1926. År1882 är valt för att det är första gången personalregistret (nyfikenhetsregistret) finns med. Det var ett register uppställt efter gatuadresser. Slutåret 1926 är valt med anledning av att detta register inte längre är unikt.
På Stockholmskällan, www.stockholmskallan.se, söker du på adresskalendrar så kommer alla årgångarna upp och det är bara att välja en lämplig årgång.
1881 bor i Arboga stad 3833 personer, den äldsta är 94 år gammal. Arboga Tidning börjar ges ut den 17/6 och kommer ut varje helgfri fredag eftermiddag. Sommaren var regnig och man fick betala mycket för smultronen, de kostade 1 krona och 50 öre kannan – ”Kostar det något så smakar det något” står det i tidningen. När det sedan är dags för höstmarknad i början av september var potatisskörden försenad och en tunna potatis kostade 5 kronor. Hade man råd kunde man köpa goda mjölkkor för 115 kronor styck. I december annonseras om Liljeholmens stearinljus, engelsk porter, vackert finnsmör och dito istersmult, Ålandsströmming och färsk saltsjöfisk.
I november härjade en mässlingsepidemi hos småbarnen men i slutet av december är den i avtagande. Nya telefonlinjer dras i staden, bl.a. till Arboga Mekaniska Verkstad, handlare Öhrströms kontor och till järnvägen.
Skeppargränd 6
Detta år var säkert ett arbetsamt år för skräddare Anders Lundqvist, han är 39 år gammal och änkling sedan fem år, hustrun Anna avled 1876 i tuberkulos och de tre sönerna är nu 8, 10 och 12 år gamla. När barnen är färdiga med sin skolgång hoppas han säkert att någon av dem ska bli skräddare och ta över skrädderiet på Skeppargränd 6 som han startade 1875. Han är en skicklig yrkesman och förra året var den taxerade inkomsten 900 kronor och kanske går det bättre i år.
Men det är inte bara arbete för Anders. Han är engagerad i Arboga Skarpskyttekår och är en duktig skytt. I september hölls Skarpskyttarnas Allmänna Tävlingsskjutning i Stockholm och Anders tog en bronsmedalj och fick en revolver i pris. Under hösten blir han också omvald som vice kompanichef i kåren. I augusti var det riksdagsmannaval och Anders var med och röstade.
Johan Henrik Johansson föddes i en liten by uppe i Lappland, närmar bestämt drygt 7 mil söder om nuvarande staden Kiruna. Byn heter Vittangi och är betydligt äldre än Kiruna, som började befolkas först i slutet av 1800-talet. Vittangi grundades redan 1674.
Vittangi anses vara en av de kallaste orterna på vintern, och en av de varmaste på sommaren. Detta beror troligtvis på att byn ligger mellan en liten insjö och Torneälven. Det är inget ovanligt att temperaturen på vintern sjunker ner under minus 40 grader C.
I denna lilla by föddes Johan Henrik Johansson den 28:e september 1844. Föräldrarna var Johan Nilsson och Britta Johanna Johansdotter. Även dessa båda födda och uppvuxna i Vittangi. Familjen fick förutom Johan Henrik ytterligare 9 barn.
Johan Henrik gifte sig den 23:e april 1868, med Greta Vilhelmina Persdotter, även hon uppvuxen i Vittangi. Han bodde hela sitt liv i Vittangi. Han hjälpte länge sin far på gården, men 1881 har han flyttat hemifrån och står som backstugusittare. Han var under de följande åren dagsarbetare.
Johan Henrik och Greta Vilhelmina skulle under sitt äktenskap få 10 barn. Den första föddes 1869 och den sista 1886, 5 flickor och 5 pojkar. Som i många hem under 1800-talet så var medellivslängden kort, 3 barn dog före 3 års ålder. Den vanligaste dödsorsaken var lungproblem. 1879 föddes en pojke vid namn Oskar, som sedermera blev min morfar.
Året 1881 den 21: a mars föds en av flickorna som döps till Eva Karolina. Eva fick tyvärr ett kort liv på jorden hon dog redan den 5:e oktober samma år i lunginflammation. Som tidigare sagt var det ett tufft klimat på vintern i Vittangi. Medeltemperaturen i februari 1985 var -27,2 C, vilket är svenskt rekord vad gäller vintermedeltemperatur för en månad.
Drömmen för många backstugusittare var givetvis en egen gård, ett hemman som man själv brukade och kunde försörja familjen på. Denna dröm förverkligades i början av 1900 talet. Johan startade bygget, men några år in på nya seklet togs det över av sonen Oskar. Ett hemman bildades och sonen Oskar blev hemmansägare (se bild nedan på huset). Johan bodde kvar på hemmanet som så kallad födorådstagare.
Oskars hemman
Sonen Oskar gifte sig med Greta Johanna Andersson den 4/10 1909. Oskar och Greta fick 9 barn, 5 döttrar och 4 söner. Fyra av barnen dog innan 10 års ålder.
Oskar blev, förutom hemmansägare också en av få i Vittangi som kunde läsa och tala svenska första årtionden på 1900 talet. Oskar fick hjälpa många Vittangibor med översättning från svenska till finska och vice versa vad gällde officiella handlingar. Han var också en mycket troende person, som varje söndag hela sitt liv besökte Vittangi kyrka. Vid hemkomst läste han alltid bibeln för dem som ville lyssna på bibeltexter, oftast var ingen intresserad så han fortsatte läsningen för sig själv.
Platsen som bebyggdes i Vittangi kallades för Mäkitalo, vilket också blev Oskars familjs efternamn fram till mitten av 1930 talet. Ordet Mäkitalo betyder i svensk översättning ungefär ”huset på backen”.
Fadern Johan Henrik Johansson dog den 23:e april 1923 av ålderssvaghet, och begravdes redan 29:e april samma år. Sonen Oskar levde till 1955.
På bilden nedan ser vi från höger bakre raden, Johan Henrik själv och sonen Oskar. På den nedre raden följer barnen till Oskar och hustrun Greta Johanna. Barnen heter Sylvia 7 år, Carl 1 år, Anna 2 år och Johan 9 år. Kortet taget 1919.
8 juli 1840 föds Jonas i Tallberg, Vännäs församling, Västerbottens län. Jonas är barn till nybyggaren Jon Olofsson, född 1802 och hans hustru Sofia Ulrica Olofsdotter född 1806. Dopet sker den 13 juli och vittnen är bonden Eric Nilsson och hans hustru i Jemteböle, drängen Olof Ericsson i Jemteböle och pigan Maja Greta Ericsdotter i Wännäs, alla i Vännäs församling.
Familjen bor kvar i Tallberg till år 1842 då de flyttar till Sterkesmark som ligger alldeles i närheten. I september 1851 avlider Jonas far. Familjen bor kvar i Sterkesmark. 1857 gifter Sofia Ulrica om sig före detta soldaten Fredrik Nilsson Lustig och flyttar till Åbo i Umeå landsförsamling. Fyra av barnen bor kvar på gården ett halvår innan de flyttar till mamman och hennes nya man. Jonas kommer att arbeta som dräng hos sin styvfar.
Tre år senare flyttar Jonas till Kåddis, Umeå landsförsamling där han börjar arbeta som dräng hos bonden Håkan Henriksson och senare hos bonden Carl Håkansson.
År 1863 under tiden hos Carl Håkansson gifter sig Jonas med Maria Magdalena Nilsdotter också född 1840 och flyttar till Baggböle, Umeå landsförsamling. Där antar han efternamnet Strömberg och börjar arbeta som sågdräng vid sågverket.
I familjen föds sju barn mellan 1863 och 1875 varav två stycken dör i mycket späd ålder.
Karta över Kåddis med omgivningar
1878-07-12 föds sonen Johannes som sedan blir min morfar. 1879 flyttar familjen tillbaka till Kåddis och ett nybygge. Jonas och Maria Magdalena börjar bruka jorden och sliter hårt för att den nya familjen ska få det så bra som möjligt.
Nybyggarna erbjöds skattefrihet mellan 15 och 30 år, befrielse från utskrivning till soldater och tillgång till mark för hus, foder och dessutom åker. Man fick fiska och i viss mån bedriva jakt. Skyldigheterna man hade var bland annat att odla och bygga hus. När de skattefria åren var över bedömde man nybyggets bärighet och skatten fastställdes.
År 1881 föds sonen Karl som blir familjen sista barn.
Jonas avlider 1901 och efterlämnar förutom Maria Magdalena sju barn. Enligt bouppteckningen efter Jonas är hemmanet taxerat till 8.800 kr och boets behållning var 6.435 kr. Jonas började med två tomma händer och slitet på nybygget tillsammans med Maria Magdalena och barnen har gett resultat. Maria Magdalena bor kvar på gården och avlider 1920.
Fastigheter var i regel brandförsäkrade förr. I Stockholms län finner vi Brandkontoret, som bedrivit försäkringsverksamhet sedan 1746 och ägs av försäkringstagarna. Deras hemsida hittar du på http://www.brandkontoret.se. Där beskrivs själva arkivet, en länk till arkivet samt en användarmanual.
Brandverket grundades 1782 och erbjöd en brandförsäkring för all framtid för främst offentliga byggnader, företag och större gårdar. Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning, http://www.brandverket.se, har ett arkiv som till stora delar är digitaliserat, vilket du hittar på Riksarkivets Digitala forskarsal.
Det händer att man träffar på en brand i sin släktforskning och att man vill veta lite mer om vad som hände. Det första man ska göra då är att leta i tidningar för det aktuella området. Antingen vänder man sig då till Kungliga biblioteket, http://www.kb.se, eller ett lokalt bibliotek där branden har skett.
Att söka personer boendes i Stockholm under andra halvan av 1800-talet och framåt är inte alltid så lätt. Kyrkan förde inte bok över alla händelser och Rotemansarkivet ger inte svar på allt och en del församlingar är ännu inte publicerade. Då kan mantalsregistren för staden speciellt och länet var till stor hjälp.
Man finner en del av arkiven via SVAR och andra på Stockholms Stadsarkivs hemsida. Längderna är sorterade på namn vilket gör sökningen enkel. En del årgångar finns bara på microkort, som finns på Stadsarkivet och hos Genealogiska Föreningen i Solna. På kortet finns referens till mantalslängden, vilken man kan beställa upp på Stadsarkivet. I mantalslängden, som är sorterad på adress, finns alla boende redovisade men också en del annan information såsom vilken hyran var, vilka inkomster hushållet hade och vem som var arbetsgivaren. Mantalsregistren och mantalslängderna är offentliga handlingar så inga uppgifter är sekretessbelagda.
På Stockholms stadsarkivs hemsida, http://www.ssa.stockholm.se, trycker man på länken ”till mantalsregistret”. Där finns en bra Forskarhandledning.
