av Eva Elvin

Moster Sina en berättelse om hur en ensam kvinna bodde och arbetade från början av 1900-talet till livets slut. Det blir många flyttar och arbeten. Där det inte står var hon var anställd så har jag inte hittat någon uppgift var det kan vara. Antagligen hankade hon sig fram på tillfälliga arbeten och sömnad hemma eller hos folk.

Moster Sina var min farmors moster. Hon hette inte Sina men kallades för det och det förstår man när man hör vad man döpte henne till, Euphrosyne Fredrika.

Moster Sina på äldre dar

Familjen

Hon föddes 1878 på Järla gård i Danvik-Sicklaö församling. Hennes pappa var statdräng där. Hon föddes som nionde och yngsta barn i familjen. Tre av hennes äldre bröder hade dött innan hon föddes.

Järla gård Foto: Wikipedia

När hon var åtta år flyttade familjen till Lund i Nacka. Pappan arrenderade gården Lund som ligger söder om Fisksätra vid Lundsjön.

Två år senare 1888 så har pappan blivit torpare på torpet Borgen I Tyresö församling så då gick flytten dit. Torpet låg under Kumla gård. Här får moster Sinas äldsta syster min farmors mor sitt första barn 1890.

Så var det dags att flytta igen hösten 1891. Nu gick flytten till Hagalund under Vårby.

Släktträd för de personer som bodde i Hagalund eller som omnämns eller har omnämnts.

Här bedriver föräldrarna tvätteri. Att de har ett tvätteri kan man se i pappans bouppteckning. Fastigheten ligger vid stranden till Albysjön, så tvätten har nog bedrivits från en brygga ut i sjön. Tittar man i bouppteckningen efter pappan, som inte är uppgiven av någon familjemedlem, utan en man som står som pappa till näst äldsta systern andra barn, systern som får ytterligare tre barn med fader okänd. Denna man har jag inte lyckats hitta i något arkiv och jag vet inte hur insatt han var i tvätteriet.

Decimalvåg, Tekniska museet

Enligt bouppteckningen hade pappan en häst och till den en arbetsvagn, trilla och släde. Sedan fanns det bland annat 2 kälkar, 3 klädkorgar, 2 strykjärn och en decimalvåg. Saknas klappträn och dylikt. Det kanhända att det fanns, men den som uppgav boet inte förstod var det var.

Kälke, Bohusläns museum

Med tanke på vad som fanns så kan man tro att de åkte runt och hämtade tvätt för att sedan levererade tillbaka den. Kan de ha tagit betalt för viss tvätt efter vikt med tanke på vågen. Kälkarna kan ha använts för att dra tvätten ned till sjön.

Nu finns det ett tvätterimuseum här.

Tvätterimuseum, Foto Johan Murray för föreningen Södermalm

Moster Sinas äldsta syster får här ett barn till innan hon flyttar till Katarina 1892 och ihop med barnens far. Samma år så flyttar äldste brodern till Tattby i Nacka och arbetar som dräng, Den två år äldre brodern flyttar året därpå månaden innan den äldsta brodern flyttar hem igen. Den äldste brodern dör 1897. Den näst äldsta dottern får år 1900 en son där fadern är okänd. Året därpå så får hon en dotter där det står en far i födelseboken, men jag har inte kunnat hitta honom med hjälp av de uppgifter som står.

Så nu bor moster Sinas föräldrar, hennes näst äldsta syster med två små barn och moster Sina där. 1902 så dör båda föräldrarna först mamman och sedan pappan i november. Intressant att konstatera att Sinas far faktiskt gjorde en klassresa från statdräng via torpare för att sedan ha eget företag, ett tvätteri.

Sina klara sig på egen hand

Några dagar efter pappans begravning så flyttar moster Sina till Vårdinge.  I Vårdinge är hon kökspiga i Nysund som ägs av Charlotte Mariana von Düben.

Nysund, Foto från Vårdinge Hembygdsförening.

I oktober 1903 så flyttar hon till Stigbergsgatan 4 och bor inneboende hos Asplund och är piga. Efter två månader så går flytten till Adolf Fredriks torg 6 nu Mariatorget 6. Huset står kvar. Där är hon tjänarinna hos familjen Blix.

Året därpå så är det dags för flytt igen då till Bondegatan 65 där blir hon inneboende hos Sandberg.

Bondegatan 65

Hon börjar jobba på Barnängens bomullsfabrik. Hon står som arbetare.

Så blir det flytt igen efter ett år närmare bestämt november 1905 till Barnängs Tvärgata 1.  Från 1906 så står hon som väverska. Hon är inte ensam om att bo på den adressen och inte ensam om att jobba på bomullsfabriken. Kvarteret där bostaden och fabriken ligger heter Vintertullen yttersta. Här är ett klipp från Mantalslängden för 1906 där man kan se hur många som jobbade på fabriken.

Hittade en karta över fabriksområdet 1929 i en bok. Tror inte att det skiljer sig så mycket från när moster Sina jobbade och bodde här.

Boken finns här https://www.solidaritetshuset.se/sites/default/files/rosman_textilfabrikerna_vid_barnangen_faksimil.pdf

1908 är det dags för flytt igen och då norr om Stockholm till Markim. Varför dit hon som bara bott söder om stan eller på Söder. Det visar sig att hennes två år äldre bror bor i den församlingen. Hon bor inneboende på två olika ställen ett år på varje. Hon står som sömmerska här.

Åter till huvudstaden till Folkungagatan 34 nu nr 118. Året har blivit 1909 och boendeformen är inneboende. Under de fyra år som hon bor här jobbar hon som sömmerska, ett år som väverska vid Barnängen och som städerska vid apoteket Fenix på Götgatan 30

Hörnet Folkungagatan 34 och Borgmästargatan 2 Fotograf: Salin, Kasper (1856 -1919), Stadsmuséet

Nu flyttar hon åter utanför Stockholm denna gång till Vendelsö. Här är hon sömmerska och bor på tre olika ställen mellan november 1913 och november 1916.

Åter närmare Stockholm, i drygt ett halvår från november 1916 bor hon i Nya Fridhem som låg i Gröndal.  Det var många som bodde i fastigheten och omsättningen var stor. Nya Fridhem låg vid pilen på kartan. Moster Sina är fortfarande sömmerska.

I juli 1917 flyttar moster Sina till Karolinska Institutet som ligger på Hantverkargatan 3. Där har hon fått jobb som städerska. Här bor hon och städar i nästan 3 år. I mantalslängden för år 1920 är preciserat att hon städar på patologiska avdelningen.

Karolinska Institutet, Hantverkargatan 3, 1905, Stadsmuseet i Stockholm

Valborgsmässoafton 1920 flyttar hon till Reimersholme och yllefabriken där. Det står att hon är arbeterska vid fabriken. Hon blir kvar där i sju månader.

En yllefabrik startade på Anders Reimers malmgård omkring 1860. 1868 togs driften över av Stockholms Yllefabriks AB som bedrev spinneri, väveri och färgeri. Den mesta av arbetskraften som var ca 400 personer bestod av fångar från Långholmen. Fångarbetet upphörde 1880.

När hon flyttar till Wollmar Yxkullsgatan 2 november 1920 skrivs hon in i rotemansarkivet som sömmerska. Här bor hon inneboende hos fastighetsmäklare Josefsson. När mantalslängden för 1921 upprättas 31 december 1920 så står det att hon är anställd som köksbiträde på restaurant Södern.

Wollmar Yxkullsgatan 2. Fotograf: Larssons Ateljé, Larssons, Ateljé, Stadsmuséet

Där är skådespelaren Erik ”Bullen” Berglund tillförordnad källarmästare under några år i början av 1920-talet. Han hade tröttnat på skådespeleriet och utbildat sig inom restaurangbranschen men efter några år där så återgick han till skådespelaryrket. Det är efter honom som Bullens korv är uppkallad. Stockholms allmänna restaurangaktiebolag i folkmun SARA bildades 1916 och gick i konkurs 1992.

Tidningsklipp från Dagens Nyheter 1920-09-09 resp 1922-10-25

Vi har nu kommit fram till oktober 1921. Moster Sina jobbar åter som väverska på Barnängens bomullsspinneri. Hon har flyttat till Blekingegatan 14 och bor inneboende hos en stenhuggare Fröderberg. Efter ett halvår flyttar hon igen och nu till Erstagatan 19. På Erstagatan bor hon på fjärde våningen i ett rum med tambur mot en årshyra av 262.50 kronor. Efter ett halvår så flyttar hon igen till Åsögatan 47B och blir inneboende hos änkan Jakobsson som har ett par andra inneboende.

Moster Sina i Barnängens bomullsspinneri.

Livet lugnar ner sig

Moster Sina har blivit 46 år (1925) och har flyttat till Kungsholmen och nu är hon hushållerska till änklingen Anders Jansson. Han bor Kungholmsgatan 48 och det är dit hon flyttar. 1940 har de flyttat till Frejgatan 2 och innan 1951 har de flyttat till Frejgatan 12.  Moster Sina fortsätter att vara hushållerska till Anders fram till dess han dör 1953. Här har hon fått ett lugnare liv och sluppit flytta runt så mycket.

1953 flyttar moster Sina en sista gång denna gång hamnar hon i Bromma.

Vi var och hälsade på moster Sina när jag var liten. Kommer inte ihåg så mycket men hon hade ett draperi i en dörröppning gjort av pärlor av glas mest stavar men också en del runda och sådant glittrar ju i en liten flickas ögon. Har fått berättat för mig att hon bjöd mig och min bror på saft i små japanska kaffekoppar.

Jag har två överkast som varit hennes som jag använder till dukar. Fick även två nattlinnen det var hellånga vita och av bomull med lite spetsar på. Jag har använt dem till lucianattlinnen.

Del av överkast med moster Sinas broderade initialer.

Moster Sina på äldre dagar.

Moster Sina blev påkörd och dog 25 september 1958 nyss fylda 80 år.

Tidningsklipp från Dagens Nyheter 1958.

Dödsannonsen

Källor

Husförhörslängder

Mantalslängder

Rotemansarkivet

Bouppteckningar

Föreningen Södermalm

Vårdinge hembygdsförening

Stockholms stadsmuséum

Digitalt Museum

Wikipedia

Kungliga bibliotekets dagstidningar.