Skomakarhustrun Gustafva Lundin

av Ann-Kristin Ekman

Gustafva Lundin föds 1838 i Sundborn i Dalarna som oäkta dotter till pigan Anna Greta Lundin. Modern, mormor och morfar bodde på Spadarvet, den gård som sedermera blev känd genom Carl Larssons konstnärsskap. Morfadern arbetade som dagkarl på gården. Familjen hade flyttat runt, men kom ursprungligen från Gustafs socken utanför Borlänge.

Anna Greta blev gravid när hon arbetade som piga på bergsmansgården Heden utanför Falun. Fadern till Gustafva antas vara gårdens unge son, som sedan blev en välbeställd bergsman. Anna Greta skickas hem till Sundborn där barnet föds. Anna Greta får ytterligare två oäkta barn, en dotter och en son. Båda dog unga. Brodern omkom i Falu gruva 1872. Prästen skrev i dödboken: ”wådligen omkommen genom ett fall i Falu Grufva, på 170 famnar, orsakad af fotfästets lossnande”. Han var säkerligen inte den ende som gick detta öde till mötes. Dock hann han vara dopvittne till Gustafvas första barn.

Vid 19 års ålder lämnar Gustafva hemmet och flyttar till Svärdsjö för att tjäna som piga. 1860 är hon piga hos en banktjänsteman i Falun och år 1863 gifter hon sig med skomakaren Bror Oskar Boberg från Runtuna socken i Sörmland.

I början av 1880-talet bor Gustafva och Bror Oskar i kvarteret Slaggen i Falun där Bror Oskar har sitt skomakeri och tre skomakargesäller hos sig. Bror Oskar står som ägare till gården som låg på Hantverkargatan i kvarteret Slaggen. Enligt en äldre släkting var det en faluröd timrad gård med en fin svart port med järnhandtag. Kvarteret Slaggen låg på den ”gruvliga sidan” om ån i Falun, den andra sidan kallades den ”ljuvliga sidan”. Kvarteret var ett hantverkarkvarter, här fanns också tryckeri, korgmakeri och smedja. Hela kvarteret är numera rivet.

Gustafva och Bror Oskar får sex barn. De båda äldsta, en son och en dotter födda på 1860-talet var då redan döda, pojken genom smittkoppor och flickan genom elakartad halsinfektion. 1881 finns barnen Emma Gustafva född 1867, Karl Oskar Nikolaus född 1870, Selma Amalia född 1873 och Ester Elisabeth född 1879 i hemmet. Gustafva och Bror Oskar förlorar även Emma Gustafva när hon är 11 år i en difteriepidemi. 1884 flyttar familjen från Slaggen till området Gamla Herrgården, som är en av Faluns äldsta delar, omnämnt redan på 1300-talet. Idag finns här byggnader från 1500-talet och framåt.

Gustava med Ester och Malin
Gustava med Ester och Malin

Gustafva får ett långt liv och får se sina döttrar ”bra” gifta, Amalia (Malin) med hälsovårdskommissaren i Falun och Ester med ägaren till en bergsmansgård strax utanför Falun. Nog ser hon lite stolt ut på fotot. Sonen utvandrar till Amerika. Gustafva dör 1918 och är då 80 år gammal. Hon är min farmors mor och Ester är min farmor.

Annons

En reaktion till “Skomakarhustrun Gustafva Lundin

  1. Då min farmor även fick ett oäkta barn år 1917, kommer tanken av de många livsöden, jag med tacksamhet fått ta del av att varför fick unga kvinnor ofta oäkta barn? Det kunde många gånger bli flera oäkta barn. Berättade dessa kvinnor för sina barn vem deras fäder var? Om en kvinna hade såsom ovan flera oäkta barn, var det med olika fädrar? Dömde lagen dessa fädrar till ansvar? Eller ansåg man det vara kvinnans ansvar?
    Tacksam för svar
    Stig Dahlström

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s