Alla inlägg av evaedberg

Vem var Knut Robert Edberg

28 september 2013Berättelseevaedberg

av Eva Edberg

Jag har alltid undrat hur min farfar var. Eftersom han dog i spanska sjukan 1918 på min pappas 5-årsdag, och farmor dog när jag var 3,5 år, så har de historier jag fått av pappa främst kommit från farmor. Min farfar hette Knut Robert Edberg och var metallarbetare till yrket. Min pappa kallade honom svärdsfejare för han gjorde bland annat utsmyckningar på svärd och svärdsskidor. Robert var över 180 cm lång, hade cendrefärgat hår och blå ögon.

Robert Edberg föds 1886 som utomäktenskaplig son till pigan Anna Charlotta Svensson när hon är 36 år och en ej namngiven fader. Anna beslutar sig för att behålla sitt barn och har turen att få stanna hos sin arbetsgivare med barnet. De flyttar med sin arbetsgivare till lite olika adresser i Klara församling. Anna flyttar så småningom till Grevgatan på Östermalm, eftersom hon hade fått arbete som piga på Schröders bageri. När Robert är 4 år gifter Anna sig med gasverksarbetaren Johan August Edberg och både hon och sonen byter till styvfaderns efternamn.

Robert börjar i Hedvig Eleonora skola 1893 på Linnégatan där han går i 8 år. Hans betyg visar att han är duktig i skolan. Hans styvfar dör 1899 och Anna och Robert blir ensamma igen. Eftersom det inte finns några pengar att bekosta en utbildning, så börjar Robert som finmetallarbetare. Han arbetar på flera olika firmor bland annat en som tillverkar svärd och sablar. Även från sina arbetsgivare får han fina vitsord.

För att få in lite extra med pengar jobbar Robert som scenarbetare på teatern på kvällarna där han träffar Elin, min farmor, som jobbar som påkläderska på samma ställe. Hon är 11 år äldre än Robert, men där tänds gnistor och det resulterar i att Robert blir pappa vid 20 års ålder. Eftersom de båda arbetar dubbelt och han har sin mor att ta hänsyn till, lämnar de bort sonen till en fostermor på Runmarö i Stockholms skärgård. De besöker sonen varje söndag i fyra års tid. Resan dit tar 6 timmar och hem lika lång tid.

Anna får livmoderskräfta och tas så småningom in på fattigvårdsinrättningen Grubbens sjukavdelning, där hon avlider 1908. Först när hon har dött flyttar Robert ihop med Elin. De gifter sig 1910 och tar då hem sonen. Detta visar hans lojalitet till sin mamma, som hade satsat så mycket för att han skulle få ett bra hem.

Familjen flyttar till Kungsholmen där de får ett par tvillingpojkar 1913. Robert är fackligt aktiv och lämnar bidrag till arbetslösa organiserade kolleger. Han är socialdemokrat och prenumererar på tidningen Brand, vilket framgår av hans kassabok från de åren.

När första världskriget bryter ut 1914 blir det ont om mat. Robert är då med och startar en kolonistugeförening i Stora mossen och bygger sin kolonistuga där. De odlar inte bara grönsaker, frukt och bär för egen del utan lyckas även sälja en del. Alla produkterna forslas på spårvagn hem till Valhallavägen dit familjen hat flyttat.

Robert har skaffat en segelbåt tillsammans med Elins svåger och en annan vän. Båten har de liggande ute på Runmarö. Det blir en hel del segling under sommaren därute. Familjen fortsätter också att umgås med sonens fostermor.

Det är några fina år hela familjen får tillsammans innan pandemin slår till. Robert är en arbetsmyra och när sjukdomen slår till fortsätter han att arbeta. Spanska sjukan var dock inget att leka med och den ändar hans liv 1918 endast 32 år gammal. Han begravs på Norra kyrkogården, men i samband med att det byggs en ny väg tas graven bort med min fars och hans brors godkännande.

Robert gjorde en hel del metallarbeten för eget bruk. Jag har ett par fina ljusstakar som han har gjort och min syster en utsmyckad tavelram.

Ovanstående berättelse har jag huvudsakligen fått fram genom hörsägen från min far, föremål, betyg, anteckningsböcker, foton, samtal med min kusin, Rotemansarkivet och Stockholmskällan.

Stavning av namn

10 september 2013Tipsnamn, släktforska, stavningevaedberg

Som släktforskare stöter man på olika stavningar av namn och även orter. Två exempel är Roberth och Robert samt Carl och Karl. Vilken stavning ska man använda? Det är ju inte alltid bäraren av namnet som ville att det skulle stavas si eller så, utan det är ju skrivarens uppfattning om hur det stavas som vi ser i dokumenten. Därför bör man fundera över vilken stavning av namn man ska använda. Det finns inga allmänt accepterade regler, utan den enskilde forskaren måste hitta en metod som är praktiskt användbar och som genomförs konsekvent i all forskning.

Vissa släktforskare menar att man ska använda namnet som anges i födelse- och dopboken, medan andra hävdar att man ska använda namnet som anges i husförhörslängderna, eftersom det avspeglar det vardagliga tilltalet.

På Gotland var det vanligt att man i födelseböckerna för fadern ersatte efternamnet med gårdsnamnet t ex Stefan Persson på gården Eimunds i Roma församling heter Stefan Eimunds och Lars Andersson på gården Busarve heter Lars Busarve. I Dalarna skriver man gårdsnamnet före förnamnet, Busk Erik Eriksson eller Annika Gustaf Andersson från Busk- respektive Annikagården. I Dalarna är det också vanligare än i andra delar av landet att efternamnet slutar på s, t.ex. Bengts, Ols, Pers, vilket är en genitivform, så i stället för Bengtsson eller Bengtsdotter heter personen Bengts.

Läs mer i kompendiet Släktforskning – Hitta dina förfäder!

Släktforskning — Sök din släkts historia!

8 september 2013Nyheterevaedberg

Många som startat med släktforskning får snart fram ett antal namn på släktingar och anförvanter. I detta kompendium vill vi hjälpa dig att komma vidare i din forskning. Vi visar hur du kan få fram uppgifter som ger en fördjupad bild av hur dina släktingar levde och hur samhället såg ut.

Vi hjälper dig att använda många nya källor för att fördjupa din kunskap och få fram uppgifter som kan vara svåra att hitta enbart genom gängse källor. Hittar du inte en anfaders far eller mor? Vi ägnar ett helt kapitel åt att hjälpa dig komma vidare. Har du soldater i släkten? Då har du stor hjälp av avsnittet om soldatforskning. Vi täcker också ämnen som emigration, mantalsskrivning, rättsliga arkiv, gårdar, kartor, inrikes pass, yrkesgrupper och mycket mer.

Beställ ditt eget exemplar här.

Släktforskning — Hitta dina förfäder!

8 september 2013Nyheterevaedberg

I detta kompendium hjälper vi dig att komma igång med en fantastisk hobby – släktforskning. Oberoende om du utgår från ett foto, ett brev, en släkthistoria eller börjar med det du vet om dina förfäder, är det du själv som är huvudpersonen och startpunkten. Du kommer att möta många nya personer och besöka platser du aldrig hört talas om.

En av de viktigaste källorna vid släktforskning är våra kyrkböcker. Vi fokuserar därför på vad och hur du hittar i dessa, och hur du kan dokumentera det du finner i form av släktträd. Vi tipsar om hur du följer en person från vaggan till graven, var de bor, vad de arbetar med och hur de bildar familj. Namnbruk och stavning förklaras så att du lättare ska kunna ta del av informationen i de olika arkiven. Du får också många referenser till andra källor både i bokform, CD och på Internet.