av Eva Edberg

När jag var barn berättade min mamma mycket om farbror Carl, som var riksdagsman och bodde hos hennes familj när han var i Stockholm för att delta i riksdagsarbetet. Jag hittade också lite bilder och tidningsurklipp i mina föräldrars efterlämnade saker. När jag började släktforska tänkte jag att det skulle vara intressant att få veta vad farbror Carl hade uträttat.

Carl Johansson föddes 1856 i Sjunkamossa, en by i Rya församling strax söder om Örkelljunga. Han föds som nummer två i en barnaskara på 9 barn, men blev den äldste eftersom den första sonen dog i späd ålder redan innan Carl föddes. Föräldrarna var Åbobönder och Carl utbildar sig till snickare, arbetar ett tag i bygden, men flyttar så småningom via Kvidinge till Helsingborg.

Där träffar han Johanna Torstensson från Skaftarp i Kågeröds församling, de gifter sig och får 10 barn varav två dör i späd ålder. Carl blir fackligt aktiv och går med i socialdemokratiska partiet där han gör karriär.  Han blir ordförande i Helsingborgs stadsfullmäktige och riksdagsman.

Min morfar Magnus, en yngre bror till Karl, avancerar från målare till målarmästare och skaffar sig en målerifirma. I och med att han blir egen företagare röstar han på högerpartiet. Han flyttar med sin familj till Stockholm 1907. När storebror Carl bor hos Magnus under riksdagen, blir det alltid politiska diskussioner vid middagen, eftersom de har så olika ståndpunkter. De samlas dock efter maten och spelar priffe enligt min mamma, för hon får stå bakom sin far och titta på.

Jag besökte Riksdagens bibliotek på Storkyrkobrinken för att läsa om Carl och om möjligt se vad han hade uträttat i riksdagsarbetet för sin stad. Där fann jag en bild och lite data om honom och hans tid som riksdagsman. Han har tillsammans med sina riksdagskolleger lämnat in ett antal motioner men bara en egen, den om utökning av skånska kavalleriregementets musikkår.

De flesta av Karls barn stannar i Skåne. Farbror Carl tar också hand om några av sina barnbarn när det trasslar till sig för en son. Familjen verkar vara mycket släktkär. De tre ogifta döttrarna bor tillsammans hela livet. Johanna bor kvar på Gasverksgatan i Helsingborg när Carl dör 1940. Där bor hon till sin egen död 1947. Hon hälsade dock på hos sina döttrar i Hittarp. Den äldsta, Astrid, är den som håller kontakten med sina kusiner.

När jag i slutet av 1960-talet dansar folkdans och syr mig en folkdräkt från Norra Åsbo härad, dvs efter morfars hembygd, får jag en högtidsklut, som Astrid hade ärvt från en ogift mosters brudkista. Eftersom hon inte har gift sig själv, så ger hon den till mig.

För att tacka henne personligen, hälsar min man och jag på henne och de andra två damerna under en cykeltur i Skåne 1975. De bor kvar i Hittarp alldeles utanför Helsingborg.  Astrid är då nyss fyllda 80 år.

I somras när jag besökte Donationskyrkogården i Helsingborg för att leta upp farbror Karls grav, upptäckte jag att i hans familjegrav ligger förutom hans fru de tre ogifta döttrarna, två andra döttrar och deras makar, en son med fru och ett barnbarn.  Gravstenen rests av Helsingborgs allmänna bageriförening där Carl var kontorsföreståndare. Familjen bodde också i en lägenhet ägd av Bageriföreningen enligt Mantalslängd 1941.

Här finns mer intressanta trådar att följa. Nästa besök i Skåne får bli på kommunarkivet i Helsingborg och ett besök i rådhuset för att själv beskåda tavlan.