av Nina Tilander

När vi skulle berätta om släktingars ut- och invandring kom jag direkt att tänka på min farmor som invandrade från Tyskland till Sverige i slutet på 1920 talet. Då hennes släkt senare hamnade på andra sidan järnridån tänkte jag under min uppväxt att farmor fått det bättre här i Sverige än hon hade fått i Tyskland. Tyvärr frågade jag henne aldrig om sitt liv i Tyskland innan hon kom till Sverige, något jag ångrar idag.

Under mitt sökande letar givetvis mina föräldrar i sina gömmor vad de har på sina föräldrar och min pappa hittar min farfars alla arbetsbetyg och utbildningsbetyg. Min farfar emigrerade till Tyskland i början på 1920-talet för utbildning. Varför han valde det vet jag inte, men han utvandrar och invandrar så jag tar och berättar om honom också.

Jag älskar ju bilder och dokument som ger mig förstahandskällan.

Det här är min berättelse om mina farföräldrar Valle och Elsa.

Farmor och farfar i trädgården i slutet av 1950-talet

Min farfar Valle

Farfar Linus Heyvard Valentin Svensson föddes 1891 i Åre, Jämtland. Hans pappa Johannes Svensson föddes i Småland 1863 son till en bonde, men Johannes tar jobb inom järnvägen som för honom norr ut och där träffar han sin fru Johanna Wigren född 1862 i Bygdeå, Västernorrlands län.

De får två flickor som tyvärr dör innan de fyllt två år. Min farfar kan ha vetat om att de funnits men det var inget som han pratade om. En bekant till min pappa berättade om en äldre syster till min farfar, Elfrida Maria som dör samma år min farfar föds och via släktforskning har jag hittat den först födda systern Hedvig Victoria Aurora.

Farfar ca 1920

Farfar får en lillebror Valdemar och en lillasyster Astrid, de syskonen har vi alltid vetat om.

Pappa Johannes gör karriär inom järnvägen från lokomotivputsare till vagnsförman.Om Johannes Svensson liv kan ni se i min film på Svenska Släktakademiens Youtube kanal om järnvägens historia i presentationen Från Gästgivargård till nattåg som ligger under Workshops.

Farfars avgångsbetyg från fortsättningsskolan

Syskonen förlorar sin mamma i cancer 1910 då de bor i Långsele. De är då 19, 17 och lillasyster Astrid 12 år. Det intressanta är att min farfar skriver 1933 i en livförsäkring han ansöker att hans mor dör 1909 i trolig hjärtsjukom, men enligt död- och begravningsboken dör hon i cancer i magsäcken 1910.

1911 i april emigrerar hans lillebror Valdemar till Nordamerika. Valdemar jobbar då vid järnvägen i Långsele enligt vad han själv uppger, men finns inga noteringar om det.

Han tar sig från Långsele mot Trondheim och via båt över till Canada och bor i Cranboo innan han två år senare reser vidare in i USA och bosätter sig i Illinois och sedan Minnesota.

Valdemar Svensson i USA

Därefter flyttar han så småningom till Chicago, Illinois och gifter sig med en italienska Anna och de får två barn Pearl och Richard. När man pratar om namn och hur svårt det är att hitta dem i USA. Brodern som emigrerar heter Carl Valdemar Svensson som blev Charles Swanson.

Valdemar på nedersta trappsteget ca 1930

Johannes Svensson tar in en hushållerska Kristina då hans fru dör som flyttar in hos dem och hjälper till. Strax efter att hushållerskan Kristina kommer flyttar min farfar till Stockholm. Kvar blir Astrid. Vintern 1913 väntar Kristina Johannes barn men tyvärr i februari 1914 dör även Johannes i TBC.

Deras lillebror (halvbror) Valter föds 1914 i juni men katastrofen slog till igen och Kristina dör 7 månader senare i slag dvs. plötslig död 40 år gammal.

Familjefoto Svenssons i Långsele ca 1908

Nu är syskonen föräldralösa och Astrid, deras lillasyster som jag trodde alltid bott hemma i Långsele efter 1914, ja jag hade fel. Redan 1912 vistas hon i Stockholm och blir tagen flera gånger av polisen för bland annat lösdriveri, men det är en helt annan historia som jag kommer berätta om en annan gång.

Farbror Valter, lillebror, höll min farfar och pappa kontakten med och som jag även har träffat under min uppväxt.

Farfars arbetsbetyg när han slutade hos bagare Larsson

Min farfar började jobba redan 1906 som 14-åring hos bagaren Carl Gustav Larsson, som hade en lanthandel i stationshuset i Långsele. I två år jobbar han där innan filialen lades ned och han får sluta. Efter det börjar han på Hola Folkhögskola där han studerar 1910-1911.

Hola folkhögskola, från deras hemsida

Farfars betyg från Hola folkhögskola

Min farfar flyttar till Stockholm 1912 och jobbar som handelsbiträde mellan 1912–1913 i juni. Det är det enda betyg vi saknar. 1913 flyttar han till Saltsjöbaden och börjar arbeta på Saltsjöbanan som vagnssmörjare, precis som sin far, men 1914 i februari åker han upp och ordnar med sin fars bouppteckning.

Betyg från Saltsjöbanan

Han återvänder till Stockholm-Saltsjöbaden och där han arbetar för Järnvägs AB Stockholm – Saltsjön. Samtidigt som han jobbar som smörjare uti Saltsjöbaden studerar han på Tekniska skolan i Stockholm, avdelning A Teknisk afton- och söndagsskolan, från 15 januari –23 april 1915, som då låg på Mäster Samuelsgatan 44 i hörnet till Slöjdgatan.

Tekniska afton- och söndagsskolan Foto Stockholms stadsmuseum 1890-1910 samt farfars betyg därifrån

Min farfar var tekniskt intresserad.

Farfars resa for för att arbeta och studera utomlands

Av någon anledning åker han utomlands till Tyskland. Från december 1915 till juli 1918 jobbar han i Berlin för Siemens-Schuckert Werke.

Siemens.Schuckert Werke, huvudkontoret, Wikimedia

Avgångsbetyg från Siemens

Efter Siemens blev det A.Müller i Berlin-Tempelhof mellan 1918-1919.

Denna tid i Tyskland har farfar aldrig meddelat och detta finns inte antecknat i kyrkböckerna. 1919 flyttar min farfar tillbaka till Sverige och Malmö. Jag trodde han flyttade frånStockholm till Malmö, men han försvinner ur böckerna.

Arbetsintyg från A. Müller

Nu med alla arbetsintyg och skolbetyg ser jag att hans arbetsliv startade tidigt och att han studerade flitigt och försvinner inte som jag tror utan vi kan följa honom på hans resa till att bli elingenjör.

Han börjar arbeta hos Elektriska AB Chr. Berg&Co i Malmö.

Arbetsbetyget från Chr. Berg & Co i Malmö

Här är han mellan 1919–1921. Det är nu han har fått upp ögonen att han kan studera utomlands för 1920 ansöker han hos Kommerskollegiums Industribyrå om stipendium och resestöd för studier utomlands.

Avskrift av ansökan till Kommerskollegium

Det beviljas i ett brev i juli 1920 och i augusti 1920 blev han lovad 500 kr i stipendium. Februari 1921 efter att ha fått 375 kr av det utlovade beloppet reser min farfar till Tjeckoslovakien och Bodenbach och dess tekniska läroanstalt.

Min farfar har tänkt studera i två år till elektrotekniker. Anledningen till att han söker sig hit är varma rekommendationer från svenska ingenjörer, då här finns korta och koncentrerade kurser, samt att de rådande valutaförhållandena möjliggjorde att han kunde leva betydligt billigare i Tjeckoslovakien än Tyskland.

Han nämner i sin reseberättelse att han har vistats i Tyskland under krigsåren (1915-1919) och nu behärskar det tyska språket, som gör att han kan tillgodose sig undervisningen bra. Han skriver också att han i Sverige idkade självstudier och här räknar han upp en massa ämnen som tex. algebra, räknesticka, fysik, mekanik mm.

Avslag 1923 på resten av pengarna

Han har under vad jag förstår varit flitig och besökt naturvetenskapliga samlingar, vad det nu är, samt industrianläggningar inom elektrotekniska branschen tex Bergmanns fabriker för tillverkning av förblyade isolerrör, så kallade Bergmannrör.

I slutet på september 1921 har valutan i Tjeckoslovakien stigit, vilket gör att min farfar inte kan fullfölja sina studier, eftersom han har begränsat med penningmedel. Därför reser han till Tyskland igen, för här har valutan nu sjunkit och fortsätter att sjunka. Han skriver in sig på Mittweida i Sachsen.

Han verkar även ha gjort en tentamen som föll väl ut, för den 6 oktober skrivs han in vid ingenjörsavdelningen för elektrotekniker vars kurs omfattar 2,5 år studier.

Under sommarferien som verkar ha varit mellan den 20 juli – 3 okt var han anställd hos Rheinelektra och dess filial i Aalen, Würtemberg. Han jobbar med projekt inom högspänning och mycket mer. För pengarna han tjänat gör han en utflykt till München. Han besöker olika utställningar och museum.

Magdeburgs orginalklot och Herz elektrovågs maskin, Deutsches Museum i München

Min farfar träffar där en svensk som bott länge i staden och får av honom en guidad tur tillolika elektriska avdelningar och av en museichef som bland annat visar min farfar en original apparat av Tycho Brahe som verkar imponera. Han radar upp fler maskiner som folk uppfunnit. Min farfar verkade inte sakna kontakter, då han även under svårare tid i Tyskland erhållit reducerad terminsavgift av en professor Holtz.

Professor A. Holtz 1925. Wikimedia

Den 3 oktober 1922 börjar hans hösttermin. Nu fortsätter han sin reseskildring med att be om de resterande pengarna av sitt stipendium. Han har ont om pengar och är orolig att han måste avsluta sina studier i förtid och därmed inte kunna söka jobb i Sverige, eftersom han ej har en examen. För just nu råder det arbetslöshet i Sverige.

Han avslutar reseberättelsen med att vördsamt tacka för de medel han åtnjutit så att han har kunnat förskaffa sig den kunskaper av ovärderlig nytta för hans arbete nu och i framtiden.

Detta skrev han i november 1922 från Lutherstrasse 6, Mittweida.

Huset Lutherstrasse i Mittweide, Wikimedia

Hemma i Sverige och kyrkböckerna blir han 1921-23 överförd till obefintlighetsboken, men vi vet vad han gör då, studerar i Tyskland på heltid. Strax innan examen gör han och klasskamraterna en festtidning/studenttidning inför avskedsfesten. Den är daterad den 29 februari 1924.

Studenttidningen fram- och baksida

Den 13 mars 1924 tar han sin ingenjörsexamen i Mittweida Tyskland. Examensbrevet är enormt i A3-format. Så ståtligt. Som ett annonsblad.

Examensbrevet från Mittweida

Efter examen startar min farfar ett teatersällskap. Det var för oss helt otippat.Anledningen till bildandet av teatersällskapet var att ta över Mittweidas stadsteater iSchützenhaus och rädda det från nedläggning.

Schützenhaus teatern, Wikimedia

De är tre personer som lägger 1500 DM medan den fjärde kommer att verka för att driva teatern. Min farfar var andre ordförande. Hur det gick vet jag inte. Jag har skrivit till dem på teatern och frågat men tyvärr inte fått svar. Teatern finns ju kvar.

Kontraktet för att rädda teatern

Efter examen 1924 tror vi att han flyttar till Chemnitz och börjar arbeta. Mellan 1925 och 1929 har min farfar behörighet att verka som elektrikeringenjör i Chemnitz.

Han startar eget med en tysk man, herr Löser. De heter Svensson & Löser.

Visitkortet från egna firman

1926 i april gifter sig farfar med min farmor Elsa som kommer från Chemnitz och han har sin kompanjon som bröllopsvittne.

Äktenskapsbeviset

Inte slutar min farfar studera för 27 mars 1928 tar han examen i Chemnitz som elinstallatör och den 20 februari 1929 tar han en magisterexamen i elinstallatörhandel. Detta kröner min farfars utbildningsresa i Tyskland.

Examen i Chemnitz

Återkomsten till Sverige

Varför mina farföräldrar tar steget till att flytta till Sverige vet jag inte, min pappa tror kombination av att inflationen i världen börjar stiga och att jobben börjar tryta. Farfar är trots allt en utlänning och en vecka efter att de kom till Sverige inträffade börskraschen. Dock blev inflationen i Sverige betydligt mildare än i andra länder som drabbades hårdare.

Intyg från kommerskollegium

1929 i oktober är farfar tillbaka i Malmö. med sin tyska fru och flyttar till Lidingö Käppala, Kvarteret Stora Björn innan de kort där efter flyttar till Kungsholmen. Här söker han behörighet att verka som elinspektör hos kommerskollegium, han har två stora intyg.

Tidningsartikeln

Han anställs vid Stockholms Elverk där mycket arbete pågår för man övergår från likström till växelström. Han blir intervjuad i samband med att Elverket gör en lyckad razzia.

Kungsholmsstrand 181 idag

De bor då i en lägenhet på Kungsholms Strand 181 4 trappor. Lägenheten kan vara en tjänstebostad eftersom Elektrikerförbundet äger huset. Idag år det bostadsrätter, BRF Isbrytaren med 25 lägenheter i huset. Farfar tar också körkort.

Kartotekkort som bevis för körkort

Då de bor på Kungsholms Strand 181 föds min pappa 1932 och de köper en tomt i Älta, Nacka. Där bygger de ett hus och flyttar in 1933. En arbetskamrat /arbetsledare var nog den man som hjälper dem att hitta tomt här. Farfar blir senare ordförande i tomtföreningen i Älta/Kolarängen.

Kolarängen

Här bor min farfar hela sitt återstående liv. De odlar och sköter om sin trädgård, köper möbler på NK och lever gott. De vinner en tävling om vackraste trädgården i Nacka 1950. Min pappa fick arbeta hårt i trädgården efter skolans slut.

Diplom från Nacka kommun

Farfar tar bussen till jobbet och inte slutade han jobba vid 65 års ålder. Jag minns min farfar säga att han skall till jobbet. När han var 80 år reser han till USA och hälsar på sina brorsbarn, Pearl och Richard.

Pearl och hennes make Ralph i Peru 1998

Farfar dör 1981, 90 år gammal på Nacka sjukhus.

Min farmor Elsa

Farmor och farfar i slutet av 1970-talet

Min farmor Elsa som är döpt Dora Anna Elsa men hade tilltalsnamnet Dora, skulle ta och kalla sig Elsa för det lät mer svenskt. Om det är sant eller inte vet jag inte. Hon föddes i Tyskland 1904 i Chemnitz. Hon var yngsta dottern och hon har två äldre systrar Johanne (Hanna) född 1896 och Gertrud född 1900.

Farmors föräldrar på deras guldbröllop

Hennes pappa Karl Friedrich Uhlig var född 1867 och mamma Anna som hette Auguste Anna Mäger var född 1868, båda födda i Chemnitz. Farmors pappa Karl var pappersklippare senare packare, men inom vilket bransch vet jag inte. De gifte sig 1890 och firade guldbröllop 1940.

Huset i Chemnitz, Wikimedia

De bodde i en lägenhet på Körnerplatz 16, som min pappa minns för de var och hälsade på där. Vi tror de bodde på bottenvåningen eftersom kortet på farmor Elsa och hennes mamma Anna är nog taget av en fotograf som står på andra sidan vägen.

Farmor med sin mor ca 1911

Farmor med lekkamrater nr 2 från vänster

1924/25 träffar min farmor Elsa sin man den blåögde blonde svensken Linus Heyward Valentin Svensson. Elsa arbetade i en grammofonaffär. Min farfar Valle besökte denna affär mer än en gång kan jag tänka. De gifter sig 1926. Tre år bor de i Chemnitz innan de 1929 tar steget att flytta till Sverige.

Farmor 1926

Farmor kom hit 1929 som gift med min svenska farfar. Så farmor kom hit för kärlekens skull.

Utländska medborgare som kom till Sverige blev oftast intervjuade om sin bakgrund och varför de kom hit till Sverige. Man kan hitta dessa protokoll i arkiv, men tyvärr var det så att genom giftermålet med min farfar blev farmor automatiskt svensk medborgare så hon behövde aldrig bli intervjuad.

Jag hade hoppats att hitta journaler på min farmor men icke, så jag fick skriva till stadsarkivet i Chemnitz och fick ut bra papper på min farmors familj. Jag fick födelseregister på min farmor och hennes systrar samt äktenskapsregister på farmors föräldrar och systrarna och farmor och farfar och även dödsregister på min farmors föräldrar och systrar.

Fick även namn på min farmors farfar och farmor samt mormor och morfar, mer än vad jag hade tidigare.

Farmors släktträd

1932 föds min pappa Sigvard, då har de varit gifta i 6 år och min farfar är 40 år då han blir pappa, min farmor är 13 år yngre än sin man. 1937, 5 år senare föds min faster Ingrid. Min farmor var nog väldigt traditionsbunden och ville verkligen integrera sig i det svenska samhället. Då de döper sina barn tar de namn efter kungahuset i Sverige, Sigvard och Ingrid.

Min farmor Elsa lärde sig svenska genom att läsa ”Det Bästa”. Hon läste mycket och lyssna på radio. Inte fanns det något som hette ”svenska för invandrare” då. Enligt min pappa pratade farmor aldrig tyska hemma. Hon ville bli svensk. Hon körde med tyska uttryck men inte mer.

Min farmor bröt givetvis på tyska men det hörde jag aldrig det, inte förrän mina klasskompisar som hade mött min farmor sa det till mig, och då var jag ändå i tonåren, då hörde även jag det och undrade varför jag inte tänkt på det tidigare. Hon talade mycket bättre svenska än vår kära drottning Silvia.

Min farmors bakgrund vet jag väldigt lite om. Bara det jag fick via stadsarkivet i Chemnitz. Jag har bilder på farmor som liten och bilder på hennes föräldrar men jag har aldrig tänkt på hennes levnadsförhållanden. Inte förrän nu. Tror dock hon levde ett medelklass liv.

Hon bodde inte i Tyskland då andra världskriget bröt ut. Jag har en liten fickspegel efter min farmor som är vacker.

Fickspegeln

Jag har gjort en intervju med min pappa som är 92 år om vad han vet och minns om sin fars utbildning i Tjeckoslovakien och Tyskland. Den intervjun ligger på Svenska Släktakademiens Youtube-kanal under videor och heter Farfar utbildade sig i Tyskland.

Kunskapen om min farmors liv i Tyskland är dolt i dunkel för mig. Klart hon gick i skola och arbetade då hon träffade min farfar Valle. Jag vet att en av hennes systrar Gertrud blev kommunist och gick med i partiet. Även hennes döttrar gick med och detta skapade en klyfta i familjen mellan systrarna Hanna och Gertrud.

Jag minns att då muren föll så hade min farmor fått julkort/brev av den sidan av familjen som varit kommunister, ”jaha det är på tiden att de skriver och först nu!”, sa min farmor men det var nog mer med det än vad jag förstod.

Vad jag minns om min farmor är att hon lagade lite annorlunda mat än min mormor. På så sätt annorlunda att det var mycket grönsaker och kål. De odlade mycket själva. De hade jordkällare i huset. Man fick följa med antingen farmor eller farfar att hämta äpplen inslagna i tidningspapper eller potatis och kål.

Minns att då det var fest och det skulle serveras vin, speciellt med rött vin lade min farmor en vanlig hård sockerbit i bottten på karaffen och ju mer de drack ju godare blev det. Själv föredrog min farmor öl eller vitt vin. Farfar gillade sötsaker, minns att då han fick filmjölk strödde han ett tjockt lager strösocker på filen och åt.

Julgran hos farmor och farfar

Tänk att det är mycket man minns just kring mat, för min farmor lagade mycket mat då det var fest, mer än vad jag minns min mormor göra, men så hade min mormor aldrig fest, hon var nykterist och blev änka vid 59 års ålder och gifte aldrig om sig.

Vad jag vet hade min farmor aldrig någon anställning. På den tiden klarade man sig på en lön. Jobbade gjorde hon jämt. Jag har aldrig sett min farmor bara vara, sitta och titta ut genom fönstret och prata med småfåglar som min mormor.

Farmor och farfar ägde heller aldrig någon bil. Körde aldrig. Farfar hade körkort men inte farmor vad jag vet. Farfar förnyade sitt körkort år efter år, men körde gjorde han aldrig vad jag vet. Körkortet var hans id kort Han skulle varit livsfarlig bakom ratten vid 90 års ålder

De åkte alltid kommunalt och odlade hemma. Reste mest med Ålandsfärjan för att smuggla in miniflaskor sprit i deras dubbelbottnade väska, men inga utlandsresor med flyg. Varje sommar vad jag minns, var de hemma i huset på tomten. De åkte till Tyskland några gånger och hälsade på.

Min far och farmor 1995

Farmor sålde sitt hus 1995 som hon bott i, i 62 år och hann bo två år i lägenhet innan hon somnade in av ålderdom och cancer 1997, 92 år gammal, 3 veckor innan jag fick mitt första barn, en går och en kommer.

Skrivet av Nina Tilander med synpunkter från sin far.

Källor:

• Kyrkböcker
• Många privata bilder
• Intervju med min far samt lite uppgifter från min faster Ingrid.
• Bilder från nätet på hus, skolor, Deutsche museum och arbetsplatser i Tyskland
• Dokument från Stadsarkivet i Chemnitz