av Monica Andersson

Kristina Hermansdotter föds den 8 mars 1875 i Skåpesund i Valla församling på Tjörn. Hennes föräldrar är Herman Pettersson och Anna Katarina Rutgersdotter.

Herman arbetar som färjkarl i Skåpesund, sundet mellan Tjörn och Orust. Färjan är sedan 1938 ersatt av en bro. Kristina föds som nummer sex i en barnaskara som till sist blir elva stycken. Familjen består av sju döttrar och fyra söner.

När Kristina är 6 år flyttar familjen en liten bit från Skåpesund till Östra Näs där hennes far har blivit torpare.

Färjan över Skåpesund, Digitalt museum Foto Dan Samuelsson

Hon tar tjänst på Hvaler när hon är 17 år enligt en uppgift i Hvaler Bygdebok, men det avspeglas inte i kyrkböckerna. Hvaler är ett stort ö-komplex söder om Fredrikstad och i jämnhöjd med Sverige norr om Strömstad, men tillhörande Norge. Kanske var det ett sommararbete. På den här tiden behövdes inget pass i Sverige varken för inrikes eller utrikes resor. Dessutom var Sverige och Norge i union.

Ögruppen Hvaler

Vid 22 års ålder tar Kristina ett avgörande steg i livet. Den 8 oktober 1897 lämnar hon Sverige och emigrerar till Norge. Hon reser över gränsen via Fredrikshald (nu Halden) och anländer i november till ögruppen Hvaler i Østfold fylke troligen via Fredriksstad.

Hon har bevisligen träffat sin blivande make innan hon flyttar till gården Röte på Kirköy, en av de stora Hvaleröarna, för då är hon höggravid. Hon föder deras första barn 19 december 1897, samma dag som de gifter sig. På den här tiden finns ju inga broar eller tunnlar mellan öarna som idag, så det torde ha varit en strapatsrik resa bara någon månad innan nedkomsten av första barnet.

Digitalarkivet, utdrag ur vigselboken

Hennes make Karl Kristian Karlsen är en lokal styrman från Røtet på Kirkøy. Han är tre år äldre än Kristina. Hans far August Carlsen föddes i december 1839 i Blådjuperöd i Brastad, Bohuslän. August Carlsson är utomäktenskaplig son till Christina Jacobsdotter och växer upp hos sin morfar. Han flyttar till Hvaler 1856, men är tillbaka en kort sväng i Brastad 1861-1862. Han gifter sig 1863-03-13 med Petronella (Nella) Pedersdotter född 1834 i Näsinge i Norge dotter till Peder Pedersen. Augusts efternamn ändras till Carlsen i Norge.

Vardö hamn 1881, Store norske lexikon

August har blivit lättmatros, men 1870 köper han gården Rötet av en änka för 400 kronor. August och Nella får sedan åtta barn tillsammans varav Karl Kristian är nummer sex. August är hela tiden på sjön, men 1888 är olyckan framme. Han arbetar då som båtsman på barken Hanna av Fredrikstad som är på väg från Liverpool med salt till Vardö, längst upp vid Norra ishavet. I samband med revning av seglet faller han i vattnet och drunknar. Nu får Karl Kristian och hans yngre bror som är fiskare hjälpa till med försörjningen. Karl Kristian tar över Rötet 1897.

Digitalarkivet, Halvards födelsenotis

Karl Kristian och Kristinas första barn heter Halvard och tar sig senare efternamnet Stafsengen. Barnaskaran på Rötet blir stor. Under åren 1900-1914 föds Karl Kristoffer, Nelly Katrin, Rut Sofie, Asbjørn, Kaspara, Nora Kristine, Paul Johan och lille Sverre, som dog endast fem år gammal. Karl Kristians mor bor kvar hos dem på undantag.

Hvalers kyrka

Karl Kristian Karlsen har blivit fiskare igen och 1911 skaffade han motorbåten Nordstjerna för sitt fiske. Tyvärr går han i konkurs 1923. Då blir Røtet överförd till hustrun Kristine för 3000 kr. Karl Kristian får övergå till att fiska igen utan eget företag.

Graven, Gravminnen Slekt og data

1946 blir dottern Ruth Sofie Karlsen ensam arvinge med syskonens samtycke. Kristina dör 2 maj 1948. Karl Kristian blir riktigt gammal och dör först 5 oktober 1965, vilket fram går av deras gravsten. Då tar Ruth Sofia över gården Rötet.

Stenhuggeri Bovallstrand Bohuslän 1924, Digitalt museum

Detta var två exempel på att nationsgränserna inte betydde så mycket för de som bodde i gränslandet. En stor grupp bohuslänningar som emigrerade till Hvaler var stenhuggarna. Hvaler hade behov av granit till bygge av hus, vägar och kajer. Dessa arbetstillfällen lockade många från Bohuslän att emigrera i slutet av 1800-talet. Folkräkningen i Norge år 1900 visar att bland stenhuggare på Hvaler var 168 svenskfödda men endast 84 var födda på Hvaler.

Jag har hämtat mina uppgifter i de svenska kyrkböckerna, i de norska folkräkningarna och kyrkböckerna i Digitalarkivet, gravminnen hos Slekt og data och Hvaler bygdebok (1) B.1 Gårder og slekter.