av Eva Elvin

Bakgrund

Flytt över gränsen är vanlig mellan bebyggelser som ligger nära gränsen. Folket ser inte flytten till eller ifrån Norge eller fram och tillbaka som annorlunda än flytt inom Sverige

Område där det är vanligt och som jag har tittat på ser du på denna karta.

På norska sidan heter socknen Sörli och på den svenska Hotagen. Det finns bebyggelse på båda sidor av gränsen så det är naturligt att umgås över gränsen. Man arbetar ofta på andra sidan och gifter sig över gränsen. Det hände också att konfirmationen skedde i grannlandet. Att flytta fram och tillbaka över gränsen var vanligt men man skrivs i det landet där man bor.

I Norge så har man inga husförhörslängder så det är svårare att följa familjen där. In- och utflyttningslängder finns för vissa perioder, vilket underlättar när man ska söka i de norska böckerna. De visar till vilken by, gård eller gatuadress man flyttar. Folkräkningar (folketellingar) är till stor hjälp. Jag har följt en familj i några generationer för att kunna visa på hur det kan se ut

Innan detta ett exempel på hur man kan lösa saker praktiskt för de som bor lite avsides.

På kartan nedan så är kyrkorna i socknarna på båda sidorna om gränsen markerade med röda nålar. Jag har markerat Hotagen respektive Sörli på kartan den senare med ett S.

Gården Arvaslia på norska sidan av gränsen är markerad med ett A.

Den gården hade sina kyrkorättigheter både i Hotagen och i Sörli enligt boken Torp o Ensliga gårdar av Hilding Johansson.

Utsikt mot Arvassfjellet Foto: Eva Elvin

En utvald familj som exempel

Svenske Ivar gifter sig med en norska från Sörli. De bosätter sig i Hotagen och får 11 barn varav två av sönerna gifter sig med varsin norska. Vi ska följa den yngre sonen Per och ett par av hans barn.

Per gifter sig med en flicka från Sörli och de bosätter sig i Hotagen där de får fyra barn. Därefter så flyttar de till Sörli där de får ytterligare fyra barn. 

Hotagens och Sörli kyrkor Foto: Wikimedia

Dottern Karolina är född i Sverige och flyttar till Norge när hon är fem år. Hon konfirmeras i Sverige. När hon är 23 år så åker hon till Rödön och jobbar ett år. När hon är 26 så får hon en dotter med en svensk skogsarbetare och sex år senare får hon en dotter till med en annan svensk skogsarbetare. Äldsta dottern emigrerar vid 19-års ålder till Kanada. Den yngsta gifter sig 1937 med en svensk skogsarbetare och bosätter sig i Hammerdal.

Karolina dör 1969 i Hammerdal där hennes dotter bor så antagligen har hon flyttat dit något år innan hon dör.

Karolinas flyttar

Nils föds i Sverige och flyttar med familjen till Norge innan sin ettårsdag. När han är 22 år flyttar han till sin födelseby i Sverige.

Postdiligens till Valsjöbyn Foto: Postmuseum

 Vid 30-års åldern flyttar han tillbaka till Norge. När han blir 85 år så flyttar han till dottern i Sverige och dör ett år senare. 

Detta var exempel på hur en släkt i flera generationer flyttar som om gränsen inte fanns, Men nu ska vi gå över till hur man kan söka i Norge.

Nils flyttar

Kärt barn har många namn

Har man någon som flyttat från Sverige till Norge så kan man söka efter personen i Arkiv Digital för att se om personen återflyttat och man kan även söka i Sveriges dödbok för att se om man har avlidet i Sverige.

I Norge kan de svenska namnen blivit förnorskade och vice versa. I Norge så började man lägga till gårdsnamnet om man hade ett patronymikon till efternamn. Senare försvann patronymikonet och kvar blev gårdsnamnet.

Här är ett exempel hur namn se ut där det både blivit förnorskat och fått gårdsnamn som tillägg.

Nils Olof Persson fick detta namn vid födelsen i Sverige. Han har flyttat till gården Nyborg i Norge och jag har sökt i Digitalarkivet på Nils Olof Persson Nyborg samt födelseår. Här är de olika varianter jag hittade

• Nils Olof Pedersen Nyborg
• Olof P Nyborg
• Nils Ole Person Nyborg
• Nils Olof Pedersen

Sedan flyttar han till Sverige och där heter han Olof Nils Nyborg när han dör.

Att söka efter sin släkt i Norge

När jag forskar i Norge använder jag digitalarkivet.no. För personer födda i Norge och för personer som flyttar till Norge, börja jag med att söka i de norska kyrkböckerna. För födda använder jag kyrkböckerna för att få tag i personens födelsenamn samt dess föräldrar och var de bor. För inflyttade kan man söka i inflyttningslängder.

Startsidan ser ut så här:

Under Skanna materiale väljer man vilken skannad kyrkbok man vill söka i.

Nu ska jag välja bland  kirkebøker Norge. Jag fyller i sokn Sörli och trycker sök, då visas vilka böcker som finns för Sörli.

Välj lämplig dop- och födelsebok för det år barnet du söker är fött. För den sista halvan av 1800-talet och 1900-talet så har man delat på sidorna i födelseboken så att pojkarna står på den övre halvan och flickor på den undre.  

När man hittat personen så vet man vad denne heter i Norge. Har fadern ett patronymikon så får oftast barnet det också bildat av faderns namn med tillägg av -sen eller -datter.

För inflyttade så hittar man vart man flyttade in.

När man väljer Kirkebøker får man upp ett nytt val.

I de olika valen så söker man med namn och andra uppgifter. Sökresultatet kan resultera i flera personer som uppfyller kriteriet. Det kan också hända att man inte får någon träff alls.

När man väljer Personsök kan man få följande resultat.

• Födelse
• Konfirmation
• Giftermål
• Död
• Förälder till barn som döps, konfirmeras, gifter sig eller dör
• Folkräkningar

Den här ifyllda Personsökningen:

fick träff i nedanstående folkräkning bland alla resultat.

När man sedan trycker på Brita så får man uppgifter på alla som bor på samma boställe.

Sedan följer övriga personer. Väljer man se skannet versjon så får man se alla mer komprimerat.

För att hitta de som emigrerat via Norge eller dött efter 1951 väljer man

på startsida

Att tänka på när man använder digitalarkivet.no, I Norge har man längre sekretess än i Sverige på vissa uppgifter. Man måste använda norska ä och ö när man söker (æ, Æ, ø, Ø).

Det är när man söker på sin svenska släkt och framför allt i gränstrakterna som man kan hitta band med Norge. I gränstrakterna är det vanligare med fler flyttar då man inte ser gränsen som ett hinder för hur man lever. Det är inte svårt att söka i Norge, men man kan inte följa familjer på samma sätt som i Sverige. Får man inte träff i de norska böckerna så gäller samma sak som i de svenska, ha fantasi och variera uppgifterna. Behöver man hjälp med att söka en person i Norge så finns på Digitalarkivets startsida ett

och där

kan man ställa frågor och diskutera med andra användare.

När jag ställt fråga där om person så har jag fått många svar och mycket information. Många söker i norska tidningar och skickar klipp ur dem

Liernes och Krokoms kommunvapen